På Tuna- och Grindtorpsskolan i Botkyrka genomfördes ett liknande försök tidigare i år efter att en undersökning bland högstadieeleverna visade att nästan hälften sällan eller inte alls åt frukost hemma. Några av eleverna som intervjuades när försöket pågick berättade att deras mammor (som det oftast handlade om) inte var hemma på morgonen eftersom de var tvungna att börja tidigt på jobbet och därför inte kunde hjälpa dem att förbereda frukost. Några behövde också själva göra vissa uppgifter på morgonen, som att lämna småsyskon på förskolan, så det fanns ingen tid att äta.

Tidig start på morgonen hör ofta ihop med arbetaryrken. Städare, chaufförer och vårdpersonal måste vara på plats innan kontorsvärlden vaknar och ska ta sig till sina tjänstemannajobb. Förskolorna erbjuder ofta frukost till de barn som måste lämnas tidigt, men i skolan är det inte lika självklart. Och alla som har barn vet hur förtvivlat svårt det kan vara att få en trött åttaåring eller 15-åring att få i sig något tidigt på morgonen. En bra start på dagen blir alltså en klassfråga.

I veckan publicerade Rädda barnen sin årliga rapport över barnfattigdomen. Trots att barnfattigdomen har minskat något är det fortfarande nästan var tionde barn i Sverige som lever i ekonomiskt utsatta familjer, alltså där det inte är självklart att inkomsterna räcker till det nödvändiga. I Malmö, den kommun där barnfattigdomen är störst, är det var fjärde barn som lever i ekonomisk utsatthet.

Frukost i skolan löser naturligtvis inte hela problemet med barnfattigdom men är en bra och viktig åtgärd för att minska konsekvenserna. En gång i tiden (beslutet togs 1946 men blev verklighet i alla skolor först framåt 70-talet) infördes fri skollunch för att alla barn skulle få minst ett lagat mål näringsrik mat om dagen oberoende av föräldrarnas ekonomi och kunskap. Samtidigt vet vi att frukost är ett minst lika viktigt mål som lunchen (en del säger att frukosten är det allra viktigaste) för att barnen ska kunna behålla koncentrationen och ta till sig undervisningen.

Liberalerna i Nynäshamn protesterade mot förslaget att införa gratis frukost. Pengarna (418 000 kronor per år) skulle göra bättre nytta någon annanstans, enligt Mikael Persson, vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

– En bättre väg är att börja skolan en timme senare och ha en tydligare dialog med hemmen kring sömn och kost, säger han i ett pressmeddelande.

Suck. Denna ständiga övertro på individen som Liberalerna envisas med. I Liberalernas värld finns tydligen inga föräldrar som måste åka hemifrån klockan sex för att hinna till städjobbet klockan sju. Ingen fattigdom. Inga klasskillnader. Bara lathet och okunskap som kan avhjälpas med information.

Men skolans ska vara kompensatorisk. Det betyder att den ska väga upp barns olika förutsättningar. Alla, oberoende av var du bor och hur mycket dina föräldrar tjänar, ska ha samma möjlighet att lyckas. Vi vet att skolan inte lyckas leva upp till den här paragrafen i skollagen. Men vi vet att skolan på alla sätt borde försöka. Och frukost i skolan kan vara ett sådant sätt.

”När man äter frukost blir man smart”. Det svarade en av eleverna i utvärderingen av frukostförsöket i Botkyrkaskolorna. Försöket blev lyckat. Andelen elever som har ont i magen minst en gång i veckan minskade och personalen anser att andelen som har god koncentrationsförmåga ökade från 36 till 51 procent. Så många fler barn fick en bättre chans att klara skolan. Hela 93 procent (!) av eleverna ville fortsätta med skolfrukost på lektionstid.

Det har gått mer än 70 år sedan skollunchen infördes. Nu är dags för nästa stora matreform. För våra barns skull.