Tyvärr förekommer det som brukar kallas för näthat bland våra barn och ungdomar ändå och problemet stannar inte där. Enligt de rapporter som finns över anmälda hot och kränkningar på nätet är alla åldersgrupper drabbade.
Vi som är lite äldre har av förklarliga skäl inte fått någon utbildning i internetetik och källkritik och måste därför använda oss av vårt eget sunda förnuft. Att behandla andra som man själv vill bli behandlad är en bra start. Hot och trakasserier på nätet är inte bara ett hot mot vårt demokratiska samhälle utan också något som gör att en plats där många av oss spenderar flera timmar varje dag inte är en trygg eller trevlig miljö och här har vi ett stort samhällsproblem att hantera.
Förutom att skolan fortsätter att ta ett ansvar i detta behöver också vuxna i allmänhet ta sitt ansvar och föregå med gott exempel. Tyvärr är det inte alltid så i dag.
Vid årsskiftet valde Sundsvalls Tidning att stänga möjligheten till artikelkommentarer på nätet eftersom det mesta som skrevs i kommentarsfälten var opublicerbart. Detta säger något om hur utbrett problemet är. Otroligt tråkigt men föga förvånande. Följer man trådar i olika nyhetsmedia häpnar man över klimatet som råder.
Nyligen gick till exempel en debatt om en matlåda från Sundsvalls kommun över styr när en bild på några korvbitar och potatis spreds på nätet. Det framkom snart att det var en miss i arbetet när lådan, som varken innehöll sås eller grönsaker, lämnade tillagningsköket.
Det som hände var beklagligt. Både för den gamla som behövde äta den tråkiga matlådan och för de medarbetare i kommunen som sedan fick utstå personliga påhopp av människor som ville framföra sitt missnöje.
Det är naturligtvis inte så man bör gå till väga om man har synpunkter eller klagomål på någon verksamhet och det är i detta fenomen som själva problemet ligger. Många människor glömmer bort att reflektera över syftet och rimligheten i information de möter på nätet och också att behandla andra som de själva skulle vilja bli behandlade.
Alla kan drabbas av näthat, oavsett kön, etnicitet eller sexualitet. Journalister, politiker och andra kända, anställda och arbetsgivare och allt däremellan. Ingen är skonad men vissa grupper är mer utsatta än andra.
Oavsett vem man är och på vilket sätt man har drabbats har man naturligtvis rätt att slippa detta. Visserligen har vi yttrandefrihet i detta land men vi har också rätt att slippa utstå hot, trakasserier och andra slags kränkningar. I verkliga livet så väl som på nätet.
Något måste göras åt detta nu. Kanske är det en för ändamålet modern internetlagstiftning som är svaret. Den utredning i frågan som redovisas från regeringen nu i dagarna kanske ger svar. Så länge efterlyser jag civilkurage. Vi medmänniskor måste agera och stå upp för ett tryggt klimat även på nätet.