Det finns inget bättre exempel på den borgerliga ideologins misslyckande än krisen i den svenska skolan. Skolpengen, det fria skolvalet och etableringsrätten för friskolor driver elever med högutbildade föräldrar bort från enskilda skolor. De som stannar, som inte har gjort ett val, får en sämre utbildning. Det är en katastrof som sker just nu, ett fritt fall rakt ned i växande klassklyftor och ökad segregation. Ovanpå detta ligger den obegränsade rätten att tjäna pengar på barns skolgång, som förstärker varje led i förloppet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I vintras införde Uppsala kommun en ny strukturersättningsmodell för förskola, grundskola och gymnasium. Kommunen får inte särbehandla privata utförare, så det bidrag man ger till sina egna skolor måste också tillfalla alla bolag som driver skolor i kommunen. Däremot får man fördela pengar baserat på systematiska skillnader mellan elevgruppernas behov. Föräldrars utbildningsnivå, elevens migrationsbakgrund och språkkunskaper samt vilket stöd man kan få från hemmet påverkar nu i högre utsträckning hur mycket pengar som skolan får.
Rektorn på Engelska skolan, Mikael Östling, blev arg på kommunen. Det nya systemet innebar 5 miljoner mindre till hans skola. ”Varför slå mot framgångsrika skolor?”, frågade han i media.
Mikael Östling åskådliggjorde här ett grundfundament på friskolemarknaden, segregation som affärsidé. Engelska skolan är inte ”framgångsrik” i största allmänhet. Här har man lyckats samla en grupp elever med klart högre betyg och mer gynnsamma hemförhållanden än genomsnittet. Elever som kräver lägre personaltäthet och därmed ger högre vinst. Så kommer kommunen och undergräver den modellen. Omfördelar pengarna till skolor med lägre status. Det är klart man blir frustrerad.
Lyckligtvis hade Internationella Engelska skolan AB 65 miljoner kronor i vinst häromåret, så på helhet-en kanske det ordnar sig ändå.
I ett system med ”bra” och ”framgångsrika” skolor måste motsatsen också finnas. För så fungerar ju marknaden, du väljer den bättre produkten och det leder till att den sämre så småningom konkurreras ut. Men på skolmarknaden kommer de sämre produkterna att finnas kvar, liksom deras elever. De stannar där, när skolan stämplas ut som dålig och många av de duktigaste lärarna flyr. Det här är skolor som fastnar i en ond spiral som det är otroligt svårt att ta sig ur – för varför ska någon familj välja skolan med dåligt rykte?
Det här handlar så klart också om hur vi ser på varandra och vilket samhälle vi vill leva i. Engelska skolans rektor gick till media i ett försök att mobilisera röststarka föräldrar som är vana att få som de vill. Till skillnad från de föräldrar vars barn gynnas av omfördelningen i den nya ersättningsmodellen. Privatskoleföräldrarna ska bli rädda att deras barn förlorar på jämlikhet. ”Jag har ju gjort ett val, mitt barn ska gå på den bästa skolan”.
Det här är den yttersta konsekvensen av den svenska skolans marknads- och valfrihetsomvandling. Det påverkar oss, att vi slipper se någon annan än vår närmaste granne i bänken bredvid. Vi börjar tycka att det är okej att vissa barn går i den sämre skolan. För det betyder att våra barn går i den bättre.
Bara på det viset kan vi tolerera en ojämlik skola. Bara på det viset kan vi tolerera ett ojämlikt samhälle.
