Man kan se några njutbart snabba, men ännu små, framsteg: Solelen ökar med tiotals procent varje år, och i transportsektorn ökar användningen av förnybara drivmedel. Men detta är små delar av hela energiförsörjningen. Det är till och med bara små delar av den förnybara energin.
Dagens stora energikällor som Sverige kan fortsätta att använda i all framtid är bioenergin och vattenkraften. Vattenkraften byggdes ut under första delen av 1900-talet och ger nu ungefär 65 TWh per år. Sedan 1980-talet är den stora framgången att biprodukter från skogssektorn ersatt fossila bränslen, och ger nu ungefär dubbelt så mycket energi som vattenkraften.
Gratisvärme via värmepumpar ger cirka 15 TWh per år. Denna energikälla har nu passerats av vindkraften som snart når 20 TWh per år. Solelen ger mindre än en TWh per år, och är ännu svår att se i diagram bland övrig förnybar energi. Ändå är solelen just nu viktig därför att den kan växa snabbt, den är svår att stoppa, och kan öka till många tiotals, årliga TWh.
Målet att vi ska ha ett helt förnybart elsystem till år 2040, och att Sverige ska vara helt klimatneutralt fem år senare är inte svårt att nå trots att några påstår att det är ambitiöst. Problemet är bara att det finns stora ekonomiska intressen i det fossila och kärnkraften som tjänar på att fördröja utvecklingen.
Om man vill nå målet lätt finns det viktiga saker att uppmärksamma:
• Energieffektivitet är ofta billigare än att öka energitillförseln. Visst är det både roligt och tydligt att bygga vindkraftverk och sätta upp solceller. Men det är ofta mer lönsamt att ersätta glödlampor med lysdioder eller att ersätta elradiatorer med en värmepump eller fjärrvärme.
• Ska man ersätta all ohållbar energi i elsystemet bör man använda alla förnybara energikällor tillsammans. Per kWh kan vindkraft framstå som billigast, med solen skiner på dagen när efterfrågan är stor och elen mer värd, dessutom ofta när det inte blåser. Biokraftvärme och vattenkraft kan leverera el när det varken blåser eller är soligt. Tillsammans kan förnybara energikällor klara elförsörjningen billigt, men ingen enda källa klarar det ensam.
• Det finns många sätt att hålla balansen i elnätet. Batteritekniken utvecklas snabbt, och batterier kan används hos enskilda konsumenter. Tillsammans med elektronik kan batterier sköta korttids-stabiliteten i näten utan stora, tunga generatorer. Men att ha elledningar som kan skicka elen mellan områden där det blåser eller solen skiner till områden där varken sol eller vind levererar kan vara billigare. I stora elnät finns ofta vattenkraftverk med reservoarer som kan lagra mycket el. När elen är billig kan man producera vätgas som kan lagras och sedan användas för fordon och industriella processer, eller för att producera el när värdet på elen är högre.
Tillsammans kan effektiv teknik, de olika förnybara energikällorna och olika sätten att balansera näten lätt klara försörjningen. Lyckas inte samspelet blir det både svårt och dyrt.
Kritiken av förnybar energi handlar ofta om att bortse från möjligheterna för de olika teknikerna att samspela. Det är svårt att säga emot när någon påpekar att det är omöjligt eller dyrt att ha ett elsystem med bara solel, eller bara vindkraft. Det är också besvärligt att visa det rimliga i att klara hela världens energiförsörjning med vattenkraft eller bioenergi. Det låter inte bra att försöka med bara ett energislag. Det är genom samspel som ett förnybart system kan ersätta all ohållbar energi.
Därför är det bra om även bioenergientusiaster berättar att de vill ha ett förnybart system med mer vindkraft och solel, att solenergins företrädare talar om att effektiv energianvändning är bra och att vindkraftens organisationer talar för bioenergins fina roll i ett globalt hållbart energisystem.
Alla som håller på med elsystemets framtid borde också med lite ödmjukhet se att vattenkraftdammar, batterier, produktion av vätgas, flexibel konsumtion av el och elöverföring under lång tid kommer att hjälpa till att hålla balansen i världens elnät. Ingen enskild teknik klarar allt.
I den internationella diskussionen finns organisationer som REN21 och International Renewable Energy Agency som har detta helhetsperspektiv och som är oberoende av gamla energiföretags inflytande. I den svenska debatten är olika branschorganisationer oftare beroende av de gamla energibolagens medlemsavgifter och specialiserade företag för olika förnybara energikällor.
Då är det lätt att kortsiktiga intressen hos specialiserade företag och de gamla bolagens intresse av att fördröja utvecklingen stör harmonin mellan olika förnybara alternativ.
