Annie Croona: Bankerna blir rika på ditt lidande

Rusande inflation och höjda räntor har skickat upp ekonomi på topplistan över samtalsämnen, och då inte bara med medelklassens lättsamhet. För de med pressad ekonomi finns inget utrymme för humor.

I Sverige lever 200 000 barn i ekonomisk utsatthet. Varannan ensamstående förälder med låg inkomst har inte råd att köpa näringsriktig mat varje dag. Fler familjer vräks, många kämpar med skolstartens alla utgifter.

Bankerna har det inte lika kämpigt. 2023 gjorde SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken ett totalt resultat på 180 miljarder kronor – 45 miljarder mer än 2022. Bubblet de antagligen korkade upp vid årets slut var vi alla med och betalade.

För många familjer – bostadspolitiken riktar onekligen in sig på ägandeformen – är räntan en bärande del av utgifterna. I slutet av 2022 hade mer än hälften av hushållens lån rörlig ränta.

När riksbanken höjer reporäntan är bankerna snabba med att skruva upp låneräntan. För att förbereda kunderna, menar man, men den principen verkar inte gälla åt andra hållet, alltså när reporäntan sänks. I skrivande stund erbjuder min bank en rörlig listränta på 5,69 procent – och en riktigt snål låneränta på 1,9 procent.

Vinsterna går knappast till rimliga sparräntor eller möjligheten att boka ett fysiskt möte, så vad lägger de pengarna på?

Bank-vd:arnas fasta årslöner ligger på cirka 15 miljoner kronor. Handelsbanken satsar på nyhetskanalen EFN och utgivning av böcker. När sa bankkunderna ja till det?

Finansministern vill inte lägga sig i bankernas vinster, trots att det är hennes politik som slussar pengar från kunderna till bankerna. Man kan nästan tro att hon struntar i vanligt folk.