Samtliga var överens om att det skett en omfattande maktförskjutning från politiker till domstolar. Norlén nämnde att han ansåg det vara förvånande att det inte blivit mer kontroversiellt. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men juristmakten ökar inte bara i domstolar. Vi får också ofta kommentera politiska frågor, särskilt i USA där jurister har en stark ställning. 25 av USA:s totalt 45 presidenter har studerat juridik. Många är också de icke-amerikanska politiska ledare som byggt en del av sitt förtroendekapital på en juristexamen. Så vitt skilda namn som Mahatma Gandhi, Margaret Thatcher och Fidel Castro kan räknas till den kategorin.

I Sverige har vi än så länge inte samma starka tradition av att behandla jurister som oberoende sanningssägare. Men det är på väg att ändras. Allt fler jurister deltar i offentliga debatter och kommenterar politiska förslag, och våra ord ges ofta större tyngd än många andras. Personer som Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, professorn i civilrätt Mårten Schultz och målsägandebiträdet Elisabeth Massi Fritz är personer som ofta konsulteras för att reda ut hur det ligger till. 

Samma tendens finns i civilsamhället. Det är ofta jurister som uttalar sig å organisationer eller rättviserörelsers vägnar, eftersom mycket socialt arbete idag handlar om att föra domstolsprocesser snarare än att bygga folkrörelser. Jurister som arbetar med migrationsrätt och får betalt för det beskrivs också emellanåt numera som aktivister.

Den amerikanske juristen och transaktivisten Dean Spade är en av dem som kritiserat juristers dominerande ställning i rättviserörelser världen över. I sin bok Normal Life: Administrative Violence, Critical Trans Politics and the Limits of Law skriver han:

”Ibland kan jurister hjälpa sociala rörelser att ta fram strategier kring vilka mål kampanjer kan ha, eller hjälpa till med att lokalisera de svaga punkterna i en viss lagstiftning. Men denna roll kan lätt överskattas; de människor som drabbas av våldsamma lagstiftningar brukar veta mer om hur dessa system verkligen fungerar, medan jurister ofta bara vet hur de fungerar på papperet (och ibland felaktigt tror att det är hur de faktiskt fungerar).”

De flesta som varit i kontakt med Försäkringskassan vet att det krävs en hel del kunskap och pappersarbete för att få ut sin sjukpenning, även om man på papperet har rätt till den. De rättigheter som tillkommer personer med funktionsvariation enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har successivt snävats in av domstol så att allt färre har rätt till assistans. Den grundläggande rätten till asyl förnekas många som egentligen skulle ha fått stanna. Polisen, som ska iaktta allas likhet inför lagen, ägnar sig åt rasprofilering. Rättsstaten kan helt enkelt se väldigt olika ut beroende på vem du är. Och juristens version är oftast inte densamma som den arbetande majoritetens. 

Juristutbildningen är inte en skolning som stimulerar till visionärt nytänkande, utan i bästa fall till att arbeta för mindre förändringar av de redan existerande systemen. Och var det något jag lärde mig under min studietid, utöver att analysera juridiska problem, var det att linda in bevarandet av status quo i maktspråk.

Man behöver förstås inte förminska det yrkeskunnande som jurister besitter. Men i oroliga tider där vi famlar efter handlingsmöjligheter finns det all anledning att sätta juristerna i baksätet. Även om det självklart finns jurister med integritet, och det exempelvis var domstolsjurister i USA som stoppade Trumps inreseförbud, har många stark lojalitet med samhällets övre klasser när det väl kommer till kritan. Och jurister är faktiskt inte smartare än någon annan.