I veckan sköts en man i Stockholmsförorten Skärholmen. De boende har börjat vänja sig vid ljudet av surrande polishelikoptrar – det var den tredje skjutningen på två veckor. Mannen sköts utanför en förskola. Barnen hörde skotten. 

Progressiva skribenter skriver ofta om hur högerpopulister hotar demokratin. Jag gör det ofta själv. Det är en viktig sak. I land efter land utmanar högerpopulister allt vi tagit för givet. 

Men även skjutningar och gängvåld är ett potent hot mot det demokratiska samhället. När forskningsinstitutet Freedom House rankar frihet och demokrati i världen, tappar Sverige en poäng, från 100 till 99. Skälet är skjutvapenvåldet. 

Gängkriminalitet kan påverka demokratin på flera sätt. Det riskerar att underminera samhällets institutioner, sippra in i politiska församlingar, korrumpera företag och myndigheter. Det hotar den tillit som är avgörande för att ett land ska fungera väl. 

Men det skapar också rädda människor. Och rädda människor röstar på auktoritära ledare med auktoritära förslag. Går med på att montera ned rättsstaten även fast dessa åtgärder aldrig är effektiva. 

Om rödgröna politiker inte upplevs kunna hantera våldet kommer folk rösta på Sverigedemokrater och andra populister. Det blir en livsfarlig häxbrygd. Först urholkas samhällets institutioner av gängkriminella. Sedan röstas högerpopulister fram som ökar motsättningen mellan människor och minskar samhällets motståndskraft ännu mer.

Framtiden är inte ödesbestämd. Men vad är svaret från ett progressivt perspektiv, som inte bara handlar om ökad repression?

Vänsterröster är repiga skivor av en anledning. Ökad jämlikhet är utmärkt brottsbekämpning. I samhällen utan segregation finns många fler skyddande faktorer mot brottslighet. Kamrateffekter i skolan. Mer resurser för dem som behöver hjälp. Och mycket tyder på att ojämlikhet i sig driver fram brottslighet. 

När Svenska Nyheter häromveckan veckan gjorde ett inslag om den sociala dumpningen från Nacka kommun, vet vi vad konsekvenserna  blir. Nackas kommunledning skapar brottslighet. Skjutningarna är resultatet av ett land där man i decennier dumpat över ansvaret för socialt utsatta grupper på de absolut fattigaste kommunerna.

På detta har vi det stora friskoleexperimentet. Marknaden har skapat dåliga, ojämlika skolor. Och nästan inget är en större riskfaktor för framtida brottslighet än dåliga skolresultat. Jag skulle väldigt gärna se en studie kring hur marknadsskolan bidragit till skjutningarna. Där borde några ledtrådar finnas till det misslyckande vi nu ser.

Förebyggande arbete vinner inga val, vilket är synd, eftersom vi från forskningen vet att det är det absolut bästa sättet att stoppa kriminalitet på. Tidiga insatser på barnavårdscentralen och i förskolan är bland det mest effektiva man kan göra för att motverka kriminalitet. 

Att regeringen nu svälter ut regioner och kommuner är alltså det sämsta man kan göra för att få stopp på kriminaliteten. Det behövs massiva satsningar på förskolor, skolor, barnavårdscentraler och socialtjänsten.

Även en bättre Polis behövs. Den myndigheten verkar inte fungera tillfredsställande. På kort sikt behöver de som nu skjuter försvinna bort från gatorna. Så att alla andra kan få ro och slippa se sina barn växa upp till ljudet av surrande polishelikoptrar. 

Till sist är det hög tid att börja bygga hopp och gemenskap. Vi kommer inte vinna över våldet med en ödesbestämd tro på systemkollaps och allt blir bättre om vissa människor skickas hem. 

Men det är bråttom att få helikoptrarna att tystna. För människors trygghet. Men också för demokratin.