BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Ökningen av psykisk ohälsa och sömnbesvär bland kvinnor måste ses som rätt anmärkningsvärd. Särskilt med tanke på att arbetsmiljöverket för över två år sedan kom ut med en föreskrift som tvingar arbetsgivare att hantera och motverka de arbetsmiljöproblem och hinder som orsakar hälsoproblemen i fråga.

Föreskriften ”Social och organisatorisk arbetsmiljö” kom till som en del i regeringens arbetsmiljöstrategi och dess syfte är till stor del att motverka arbetsrelaterad stress. I den slås det fast att arbetsgivarna måste se till att arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning och att arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa. Är det gjort?

Siffrorna talar sitt klara språk: nej det är det inte.

Ungefär var tredje anmälan om arbetssjukdom orsakas av faktorer som handlar om hur arbetsgivaren organiserar arbetet, arbetets tempo, upplägg och hur arbetsgivaren hanterar olika relationer på arbetsplatsen. Så för att tala klarspråk – det här handlar alltså om att en tredjedel av alla arbetssjukdomar egentligen skulle kunna minimeras och förebyggas om arbetsgivarna gjorde vad de skulle.

Enligt statistik från SCB sover folk allt sämre också. Kvinnor allra sämst. I statistiken har sysselsatta fått svara på frågan om de under det senaste året drabbats av sömnproblem som kunnat relateras till sina arbeten.

Var tionde kvinna svarade ja, vilket är dubbelt så många som männen. Vissa yrken och branscher varav många är sådana som brukar benämnas som kvinnodominerade är särskilt representerade när det gäller arbetsrelaterade sömnproblem.

Enligt Torbjörn Åkerstedt, professor på Stockholms stressforskningsinstitut vid Stockholms universitet, råder det ingen tvekan om att de som sover sämst är de som arbetar inom så kallade kvinnoyrken.

De arbetsrelaterade sömnstörningarna har ökat stadigt i över tio år och har ökat mer bland kvinnor än bland män. Psykiska besvär och sömnproblem som är direkt orsakade av faktorer som har med arbetsmiljön är nu de vanligaste besvären för kvinnor, enligt arbetsmiljöverket. Och bristerna finns, just precis, i det sociala och organisatoriska arbetsmiljöarbetet.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, kom 2013 ut med en större vetenskaplig sammanställning av flertalet studier.

I sammanställningen kunde två slutsatser dras. För det första att det finns samband mellan arbete och sömn och att goda arbetsförhållanden orsakar mindre sömnsvårigheter än motsatsen. Och för det andra att för höga krav, psykiskt ansträngande uppgifter och mobbning på arbetsplatsen orsakar fler fall av sömnproblem.

Men också lönen kan anses vara en faktor här, för sammanställningen visar att sömnproblem kan kopplas till huruvida belöningen är låg eller oproportionerlig i förhållande till det utförda arbetet.

Kvinnor är med andra ord i botten i löneligan och i toppen i stress- och för-lite-sömn-ligan.

Så här har vi alltså å ena sidan ett otroligt stort antal sjuka, framför allt kvinnor, i stress, utmattning och med sömnsvårigheter. Och så har vi å andra sidan ett stort antal arbetsgivare som inte tar hand om problemen, trots att de är tvingade att göra så, enligt lag.

Vad vi behöver nu är en ändring – och gärna en omfattande sådan hos arbetsgivarna. Om den ändringen inte kommer snart, gärna i går, måste det i andra hand till hårdare tag. Då behöver arbetsmiljöverket göra ännu fler kontroller, men framför allt behöver fler arbetsgivare som nonchalerar de här problemen åka dit för det. Hårt.

En tredje utväg skulle ju annars kunna vara att börja fundera över olika typer av slutförvaring för alla de kvinnor som stressats sönder på sina arbetsplatser efter att ha arbetat sig trasiga till för låga löner och för dåliga villkor.
Men det verkar ju inte riktigt klokt. Särskilt inte som arbetsgivarna ändå skulle kunna göra något åt de faktorer som ligger bakom allt detta. Om de bara brydde sig, ville, eller vad som helst.