Allt fler barn och unga lever med kostrelaterade hälsobesvär. Många med låg inkomst uppger att de inte har råd att äta näringsrik mat alla dagar i veckan och en femtedel av ensamstående föräldrar uppger att de inte kunnat äta sig mätta.

En rapport från Folkhälsomyndigheten kan konstatera att det finns tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper: barn och unga, vars föräldrar har lägre utbildning och inkomst, äter mindre frukt och grönsaker men mer kött än andra barn.

Hälften av ungdomarna uppger att de äter mindre näringsrik kost än tidigare, på grund av de ökade matpriserna. Även vuxnas köpvanor har förändrats sedan de stora prisökningarna under 2022 och nästan hälften av låginkomsthushållen uppger att de dragit ner på färska grönsaker.

Det finns dessutom siffror som visar att risken för övervikt kan vara så mycket som 50 procent högre i socioekonomiskt utsatta grupper.

Som vanligt på myndighetssvenska talas det om socioekonomiska villkor, som utbildning eller hushållsinkomst. Det är dock tydligt vad det egentligen rör sig om: klass.

Arbetarklassen har inte råd att äta bra. Arbetarklassen drabbas hårt av ökade matpriser. Arbetarklassen äter mindre frukt och grönt och har inte råd att äta sig mätta.

Folkhälsomyndigheten presenterar i rapporten en rad åtgärder, som komplettering av nationella handlingsplaner, ökad utbildning och mer statliga medel till forskning. 

En punkt gäller reglering av marknaden, för man vill tillsätta en utredning kring att begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel riktad mot barn och unga. Näringslivet vill självklart, föga förvånande, att åtgärderna ska vara frivilliga.

Bland de som Folkhälsomyndigheten samverkar med, för att komma till bukt med problemet, finns Livsmedelsföretagen och Svensk dagligvaruhandel. Men det är självklart på sin plats att fråga sig hur intresserade marknadsaktörerna egentligen är av folkhälsan.

En av punkterna för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion är minskad konsumtion av rött kött. Detta går självklart emot livsmedelsindustrins intressen. Se bara till när Livsmedelsföretagen i en publikation lyfter hur duktiga svenska företag är på att skapa hälsosammare produkter är en av de intervjuade Magnus Nilsson, vd för kött- och charkföretaget Nyhléns Hugosons. 

Namnet är bekant, varför då? Jo han är nämligen styrelseordförande för lobbyorganisationen Svenskt Kött. Samma organisation som under rubriken ”Är det okej att äta kött?” hävdar att köttet som hälsobov skulle vara en myt och rapporterar glatt om hur vegetarisk kost är ute.

Självklart vill näringslivet ha frivilliga åtgärder, även när forskningen pekar på att tvingande reglering fungerar bäst.

Ett sådant tvingande förslag, som i rapporten presenteras som en möjlig effektiv åtgärd, är en matskatteväxling – alltså höjda skatter på ohälsosamma livsmedel och sänkta för hälsosam. En åtgärd som dessutom skulle ha positiva effekter på klimatet.

Det är dumdristigt att tro att livsmedelsindustrin utan tvång skulle ha intresse av att minska sin försäljning av ohälsosam mat, och rapporten blottar tydligt de hälsomässiga klassklyftorna i landet. Att sätta sin tilltro till näringslivets goda vilja är inte bara naivt – utan rent ut sagt farligt för barn och unga.