Statsbudgeten för 2018 är lagd. Många hjärtan klappar extra varmt på vänstersidan den här gången. Äntligen tydliga steg mot ett mer rättvis och jämlikt Sverige. Skadorna efter de borgerliga regeringsåren, som präglades av sänkt skatt för de rika, behöver repareras ordentligt. Satsningar på personalen inom sjuk- och förlossningsvården, höjt underhållsstöd och studiebidrag, kollektivtrafiksatsning, tandvårdsbidrag, skattereduktion för fackföreningsavgift och sänkt skatt vid anställning av en första medarbetare är några exempel på bra grejer i rätt riktning.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
För oss i Bergslagen kan ”rättvisemiljarderna” en tioårig mångmiljardsatsning riktad till bruksorter, glesbygdskommuner, stadsdelar och förorter runt om i Sverige göra skillnad. Även införandet av ett nytt statsbidrag till gymnasieskolans introduktionsprogram, för att ge fler möjligheterna att klara gymnasiet, kommer att göra skillnad för både nyanlända och infödda.
Ett av de intressantaste inslagen är satsningen på fler bibliotek och stärkt biblioteksverksamhet. Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen inför 2018 fått igenom en satsning på över 250 miljoner kronor. Under de följande två åren kommer det årliga stödet på 250 miljoner att fortsätta och tanken är att det blir permanent efter 2020. Utbudet och tillgänglighet till biblioteksverksamhet i hela landet ska öka. Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson säger så här i ett pressmeddelande: ”Pengarna ska gå till kommunerna och sedan är det upp till kommunerna att avgöra vad i biblioteksverksamheten det ska satsas på. Det kan till exempel handla om att starta nya verksamheter, förändra öppettiderna, se till att bokbussen kommer till orten på landsbygden eller skaffa fler bokbussar. Det här handlar om att stärka biblioteken och i slutändan demokratin.” Svensk biblioteksförening kallar satsningen för historisk.
Det är alltså upp till kommunerna att avgöra hur man ska utveckla biblioteksverksamheten. Det är bra. Behoven ser olika ut i olika delar av landet. Men det finns ett litet problem. Alltför många kommuner ägnar alltför lite uppmärksamhet åt biblioteken. Man är helt enkelt inte riktigt på banan när det gäller den lokala kulturpolitiken. Kanske tänker lokalpolitikerna att det rullar väl på bra som det alltid har gjort? Passiviteten är påfallande. Att föreslå förändringar brukar dessutom skapa oro och kritik, så klart eftersom nästan alla är otroligt rädda om sina bibliotek. Men mycket har hänt på senare tid. Medvetenheten om bibliotekens stora betydelse som centrala mötesplatser i lokalsamhället har ökat generellt. Den nya mediesituationen har skapat en lång rad utmaningar och nya möjligheter för bibliotekens utbud och tillgänglighet. Det är i dag svårt att hitta offentliga utrymmen där alla kan vistas utan att vara kunder eller ha andra ärenden. Kommersialiseringen av det offentliga rummet minskar livsutrymmet för alla som inte har så gott ställt. Biblioteken däremot är en oas, de öppnar himmelen för alla oavsett ”köpkraft”. Och för alla nyanlända är biblioteken ofta den viktigaste platsen, trots att de flesta böcker fortfarande tillhandahålls på ett ”främmade språk”.
Satsningen på biblioteken här i Bergslagen kan bli ett steg mot ett mer jämlikt samhälle i fråga om tillgången till kunskap, kultur samt litterära och estetiska upplevelser. Satsningen kommer sannolikt också tvinga bergslagskommunerna upp på banan och aktivt prioritera hur biblioteken ska se ut och hur de kan fungera på bästa sätt. Och det behövs verkligen i dessa tider, när faktaresistens bidrar till att sverigedemokrater uppfattas som demokratiskt relevanta, när våldsamma nazister marscherar på gatorna och när borgerlighetens nyliberaler fortfarande vill avreglera vårt samhälle och behålla övervinster i välfärden trots deras förstörande påverkan. Biblioteken är vårt gemensamma värn mot okunnighet och intolerans. De måste utvecklas även om det kostar miljarder. Att inte satsa på biblioteken blir ännu dyrare.
