I stället för såjord förberedde jag i höstas några påsar av ganska mager trädgårdsjord som fungerat hur bra som helst. När plantorna ska skolas om till mer näringsrik jord blandar jag grus (som jag sopat upp från gatan där jag bor), näringsladdad biokol, och bokashikompost. Jag insåg för ett par dagar sedan att jag var dåligt förberedd, det går åt en del när många späda plantor ska få egna krukor, och jag fick anstränga mig för att få loss den frusna komposten, men det gick. En del gamla löv går med i krukorna. Och jag är övertygad om att jag kommer att kunna fullfölja min utmaning, det är inte särskilt svårt.

Varför vill jag undvika att köpa jord? Jo, för att den mesta planteringsjord som säljs i trädgårdsbutikerna och lite varstans, nästan alltid är baserad på torv. Och det är minst sagt problematiskt för miljön. Torv är mossa som lagrats under långa tider, ibland tusentals år, och ur koldioxidsynpunkt är det lika illa att vi använder den här torven som att använda fossil olja, gas eller kol. Globalt binder torvmossarna dubbelt så mycket kol som skogarna. Torven ska alltså stanna där den är, vi ska inte ha den till våra planteringar.

En dränerad torvmark, den som dikats ut för jordbruk och skogsbruk – eller för att hämta torv till påsar av jord som säljs i butikerna – är en klimatbov. När vattennivån sänks når syre fram till torven, som bryts ner och bildar koldioxid. Om marken är näringsrik kan det även ske betydande utsläpp av lustgas.

Och det är inga små utsläpp vi talar om. I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp på 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter från dränerad torvmark, enligt Naturvårdsverket, 2021. Detta överstiger de årliga utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar 25 procent av de totala territoriella utsläppen i Sverige. De är alltså detta som aktionsgruppen Återställ våtmarker gjort allt mer spektakulära aktioner det senaste året för att uppmärksamma (bland annat har de limmat fast sig på bilvägar och stoppat trafik).

I det lilla kan vi utmana oss med att på våra balkonger och trädgårdar odla utan att köpa torvbaserad jord. Naturskyddsföreningen har gjort en lista på vad du kan tänka på:

• Kompostera själv trädgårdsavfall! En bra kompost bidrar också till den biologiska mångfalden i din trädgård.

• Kompostera dessutom ditt köksavfall, genom bokashi och/eller varmkompost.

• Du kan köpa kompostjord från Borlänge Energi.

• Det finns numera torvfri planteringsjord att köpa, från allt flera producenter som Weibulls, Wexthuset, Blomsterlandet och GroGreen.

• Ställ krav på din affär att tillhandahålla torvfri jord!

Och förutom att ta ansvar för vad vi köper eller inte köper till våra trädgårdar, behöver vi inse att det finns en snabb åtgärd som skulle minska Sveriges koldioxidutsläpp radikalt: Att återställa våtmarkerna.

”Vi vill att regeringen förbjuder brytning av torv och att torrmarker återställs till levande våtmarker. Skulle regeringen godta våra enkla krav så skulle vi flytta på oss”, sa aktivisten Tina Kronberg Berggren till Dagens ETC i samband med en av Återställ våtmarkernas aktioner.

Vi behöver lyssna!

Den biologiska mångfalden är i kris, vi når inte varken utsläpps- eller uppsatta miljömål. Vi behöver restaurera våtmarker och satsa på ekosystem som är väl fungerande – eftersom vi vet att de kan binda stora mängder kol, reducera utsläpp, rena vatten och öka motståndskraft mot störningar som extremväder och skadedjursangrepp. •