I september 2010 gjorde Socialdemokraterna sitt sämsta riksdagsval sedan första världskrigets utbrott. Under de 85 åren från den allmänna rösträttens införande, år 1921, till 2006 års valförlust, styrde partiet Sverige i sammanlagt 68 år. Fram till 90-talet var det med stöd av över 40 procent av väljarna. Nu hade det rasat till ett valresultat närmare 30 procent.
Fyra år senare har nedgången i väljarstöd stannat av. Socialdemokraternas valresultat ligger i princip stilla jämfört med 2010. Samtidigt har Miljö-partiet, numera koalitionspartner i regeringsställning, inte fått det ökade väljarstöd som opinionsmätningar har pekat på. De två partierna kunde bilda regering tillsammans enbart tack vare att den samlade borgerligheten gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna och lika rösträtten infördes. För första gången sedan år 1921 har Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna tillsammans ett väljarstöd på mindre än 40 procent. Samtidigt växer Sverigedemokraterna.
Efter valet till Europaparlamentet talades det om något som på statsvetarspråk kallas för GAL/TAN-dimensionen. Det står för ”Grön, Alternativ, Liberal”, respektive ”Tradition, Auktoritet, Nationalism”. Bakgrunden är att både Feministiskt initiativ (GAL) och Sverigedemokraterna (TAN) gick fram. Medan klassiska partier som Moderaterna och Socialdemokraterna backade eller stod still. Nu är visserligen det valet ett så kallat andra rangens val, där väljarna i högre grad än normalt använder röstandet som ett sätt att skicka signaler till sitt vanliga parti.
I höstens riksdagsval kom Feministiskt initiativ visserligen inte in, medan Miljöpartiet – ett annat GAL-parti – inte gick fram som förväntat. Men Sverige-demokraterna ökade starkt, medan samtliga etablerade partier utom Moderaterna förändrade sitt stöd ganska marginellt.
GAL/TAN-dimensionens ökande betydelse är en långsiktig trend. Det visar undersökningar som World Values Survey. När materiellt välstånd inte längre är avgörande ökar fokus på så kallade postmateriella värderingar. Det handlar om jämställdhet, hbtq-personers rättigheter, en generös flyktingpolitik och värnandet av miljön. Samtidigt finns det fortfarande grupper där motsatta värderingar längs samma skala är starka. I regel personer som upplever samhällsutvecklingen som hotfull, även om invandringen som sådan inte är något reellt hot mot dem.
För Socialdemokraterna är dilemmat att kärnväljarna visserligen står till vänster i frågor som ganska enkelt går att placera längs höger/vänsterskalan. Men när det gäller värderingsfrågor (GAL/TAN-skalan) är de generellt mer konservativa. Sedan 80-talet har socialdemokratin både gått åt höger och blivit mer frihetlig. De traditionella väljarna ”känner inte igen sig”. Hur dilemmat ska lösas är ingen enkel fråga. Men vi måste stå upp för ett Sverige där gemenskap inte är en fråga om härkomst och där det finns trygghet i förändring. Rasisternas sätt att beskriva världen ska aldrig kunna slå rot. Vi måste peka ut en annan riktning.
