Är Almedalen som ett SM i plöjning fast med fler linnekostymer? Lite mer än halvvägs genom Almedalsveckan och med två månader kvar till valet har jag gjort några iakttagelser. Här är hela listan!
1. Allmänt: Båda går av stapeln under sommarhalvåret, är öppna för alla samt ger deltagarna möjligheten att visa upp sig. Inträdet till Almedalen är fritt, medan entrén till SM i plöjning kostar några hundralappar. Om det är fint väder kan det vara bra att använda solskydd.
2. Relation till moderniteten: Fokus för SM i plöjning är plöjning och tunga fordon, oftast dieseldrivna. Besökaren finner sig omgiven av enorma bjässar som väger minst ett ton. Det är mäktigt, stort och låter mycket. Stark känsla för modernitetens landvinningar och hur människan och maskinen bemästrar naturen genom att plöja åkern (på rekordtid dessutom!). Almedalen å sin sida startades av Olof Palme, i syfte att prata om politiken och samhället med vanliga människor. De senaste decenniet eller så, har dock fokus förskjutits till PR samt till att anpassa alla budskap till media, snarare än att verkligen samtala om politik. Politiker, företag och journalister umgås under otvungna rosé- och discoformer med varandra. Utifrån ser det mest ut som en tillbakarullning eller upplösning av moderniteten.
3. Politiskt innehåll: SM i plöjning är ett opolitiskt arrangemang med inriktning på plöjning och tunga fordon. Här förekommer förvisso övertoner av landsbygdspolitik (en önskan om en levande bygd) och lågmäld närvaro från till exempel Centerpartiet, Lantbrukarnas Riksförbund och Matjordens Dag. Men inriktningen är tydlig och om du kommer dit råder inga tvivel om du var du hamnat eller vad dagen handlar om: plöjning. Almedalen rymmer bra saker, och ger möjlighet för små och ideella organisationer att delta. Men det sammanlagda intrycket är ändå att veckan transformerats till ett postpolitiskt helvete med fokus på PR och företagande, snarare än på politiskt innehåll. Ofta får retorikexperter och spelteoretiker kommentera diverse utspel och tal, snarare än personer med intresse för politiskt innehåll. Om SM i plöjning är opolitiskt, är Almedalen snarare postpolitiskt, och har även kommit att tjäna som symbol för sammansmältningen mellan media, politik och företag, och ett fjärmande från den vanliga civila medborgaren som inte jobbar med PR.
4. Känsla för historia: SM i plöjning rymmer olika grenar såsom plöjning med veteranmaskiner eller häst och vagn, samt utställningar av veteranfordon. Det levandegör lantbrukets utveckling från ett förindustriellt Sverige, till en mer högteknologisk industri. Almedalen å sin sida har Jan Björklund som pratar om att vi bör ansluta sig till Euron – vilket knyter an till de glada förhoppningar om de nyliberala ekonomiska underverk EU en gång utlovade. I ljuset av centralbankernas räddning av finansmarknaden efter krisen 2008, med växande klyftor som följd, med tio år av kvantitativa lättnader och billig utlåning har centralbankernas krisåtgärd blivit en permanent del av de ekonomiska systemen – det nya normala. Globalt har ca 21 triljoner dollar pumpats ut i de ekonomiska systemen, utan krav på vare sig motprestationer eller omstruktureringar av finansbranschen. Så, ja även Almedalen skänker möjligheter till en stilla reflektion över tidens gång, det får motvilligt erkännas.