Bostadsbristen är extrem. Inte helt olik den som blev tydlig på 1950-talet. Då grundades de flesta kommunala bostadsbolag och den gången tog det sedan 20 år att lösa bostadsbristen. 

En bostad är en mänsklig rättighet enligt svensk lag och internationella konventioner. Ytterst är regeringen ansvarig för Sveriges konventionsåtaganden. Därför är det särskilt illa att det tagit så många år innan vi fick en regering som ser sin del i ansvaret för rätten för alla att ha ett hem, oavsett varifrån personerna har flyttat.

Konferensen i förra veckan bekräftade regeringens nyckelroll, men dessutom att allmännyttan måste träda fram som aktör igen. Den nya Allbolagen från 2011 förhindrar inte det… och det var ett av forskarnas viktigaste budskap.

De kommunala bostadsbolagen i Göteborg står väl rustade för sin comeback, bland annat tack vare:

• Att de innehar en relativt stor andel av bostadsbeståndet. Forskarrapporten slår nämligen fast att ”Ju större allmännytta en kommun har, desto större förutsättningar finns det för en socioekonomiskt blandad befolkning”.
• Ett bostadsinnehav som är relativt väl spritt i Göteborgs alla delar.
• Att de är igång med social hänsyn i upphandling av tjänster, som leder till praktikplatser och jobb.
• Att de har erfarenhet från den sociala och ekonomiska framgången med Gårdstensbostäder.
• Hög efterfrågan på lägenheter, låga räntor, små lån, höga fastighetsvärden och därmed god soliditet och ekonomi generellt.

Men fler politiska steg behövs i Göteborg för att allmännyttan ska få den starka roll som gör henne till den huvudspelare som forskarna låter oss ana:

• De kommunala bostadsbolagen behöver en uthyrningspolicy som möjliggör för alla inkomstgrupper att få hyra.
• Lägre avkastningskrav, framför allt för att på kort sikt få igång fler nybyggda hus. Framtidskoncernen har i dag ett avkastningskrav på 5 procent men många kommunala bolag i landet har lägre. Det finns de som har 0 procent.
• Renovera på ett sätt som tillåter valbar standard i lägenheten, så att alla har råd att bo kvar efter ombyggnationen.
• Gör klart att hyrestaken på låga nivåer i Frihamnen är en framtida regel när det gäller kommunalt ägd mark. Det får inte bli en engångslösning.
• Göteborgs segregation stannar inte vid kommungränsen. Kanske är det dags för ett regionalt planmonopol i stället?
• Motivera affärsmässighet genom att vidga ”rummet” och ”tiden”. Ett nybyggt hyreshus kan bära sig ekonomiskt genom att hela det kringliggande geografiska området lyfts genom byggnationen. Dessutom kan nybygget på lång sikt vara lönsamt fast det inte bär sig omgående. Allmännyttan bör bara jämföra sig med privata fastighetsägare som är verkligt långsiktiga ägare, om dessa finns? I vart fall måste vi även då komma ihåg att allmännyttan är vår gemensamma egendom, medan privatägda fastigheter ytterst finns till för att generera vinst till ägarna.

Allmännyttan måste alltså tydligare tillbaka in i politikens beslutssfär och användas till sin fulla potential. Som en solidarisk och långsiktig huvudspelare för att möjliggöra en mänsklig rättighet – en god bostad för alla till en rimlig hyra.