Denna helg kommer Bostadsvrålet till Uppsala och äger rum på Kulturhuset Grand. Det är en mötesplats för organisationer, rörelser och människor som engagerar sig bostadspolitiskt. Deltagandet är gratis och syftet är att jämna ut maktbalansen mellan boende och fastighetsägare, politiker, forskare genom att sätta de boendes perspektiv i fokus vid större renoveringar med stora hyreshöjningar som följd.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
En omfattande renovering innebär inte bara en väldigt stor hyreshöjning utan innebär ofta ett stort ingrepp i människors hem och vardag. Dels finns oron för vad som kommer att hända, dels finns en oförståelse för den stora hyreshöjning som kan bli följden av renoveringen. Hyresgäster betalar för ett visst underhåll i sin hyra. För många innebär den nya hyran, som ibland kan bli mer än 2 000 kronor/månad högre efter renovering, att man inte har råd att bo kvar och måste flytta från en lägenhet som har varit ens hem i över 30 år. Detta gäller inte enbart för privata bolag utan även för kommunägda bostadsbolag.
Uppsala står inför flera kommande stora renoveringar. Min förhoppning är att hyresgästerna ska ha råd att bo kvar även efter dessa. Bland annat planerar Uppsalahem att renovera hela området i Eriksberg. I ljuset av de hyror som har blivit resultatet av prövningar i hyresnämnden i kvarteret Kvarnen hos bland annat Stena fastigheter är oro över hyresnivåer i de kommande stora ombyggnadsprojekten högst befogad. Här är det viktigt att Uppsalas allmännytta tar det samhällsansvar som våra folkvalda i riksdagen har givit bolaget, agerar föredömligt, begär rimliga hyror i förhandlingarna för de lägenheter som kommer att renoveras inom kort och ger sina hyresgäster inflytande över ombyggnationen.
Efter införandet av krav på att kommunala bostadsaktiebolag ska drivas enligt affärsmässiga principer har tyvärr det allmännyttiga syftet med dessa bolag hamnat i skymundan för vinstintresse eller avkastningskrav. Detta trots att lagstiftaren tydligt har uttalat att det allmännyttiga syftet är överordnat vinstsyftet. Det är därför beklagligt att styrelsen för Uppsalahem nyligen ändrade sin inflytandepolicy vid ombyggnationer. Den tidigare policyn innebar att hyresgäster hos Uppsalahem alltid skulle ha två nivåer att välja mellan vid ombyggnationer – en grundläggande och en mer lyxig. Den nya policyn innebär en vag formulerad valmöjlighet med beaktande av vad som generellt efterfrågas på marknaden och vad som är byggnadstekniskt möjligt i det enskilda projektet. Anledningen till ändringen är att bolaget måste ha ett 50-årsperspektiv och en stabil och trygg ekonomi.
Nog för att Uppsalahems hyresgäster kan förstå att bolaget ska ha en viss avkastning, men frågan är om det är rimligt att kräva att ett kök ska hålla i 50 år till mot bakgrund av det samhälle vi lever i i dag? I dag är hyresgäster mer rörliga än någonsin och att ut och inflytt sliter mer än normalt på en lägenhet vet bostadsbolagen om. Återigen har ett allmännyttigt bolag satt vinstintresset och affärsmässigheten före det allmännyttiga syftet. Frågan infinner sig om det finns något som skiljer allmännyttan från privata bolag alls? Uppsalahem måste påminnas om sin roll att tillvarata kommunens bostadsförsörjningsansvar och låta hyresgästens rätt till inflytande vara ledstjärnan i sitt arbete i linje med dess allmännyttiga syfte. Jag uppmuntrar därför både personal och styrelse samt våra politiker i kommunfullmäktige att delta i Bostadsvrålet i helgen och lyssna på de boendes berättelse. Kanske kan vi tillsammans hitta en väg för att renovera det äldre beståndet utan att hyresgästen ska tvingas flytta från sitt hem.
