Egenmakt och bredast möjliga konkurrens borde därför tilltala liberala politiker. Så är det också, försåvitt inte konsumenternas egenmakt utövas genom en kommun. Som med Göteborg Energi, ett bolag som ägs av sina användare - göteborgarna. Som därmed har ett alternativ till de stora energibolagen.
I de borgerliga allianspartiernas budget för Göteborg 2019 står det att ”Vår grundinställning är att kommunen ska undvika att agera på konkurrensutsatta marknader om inte särskilda skäl finns”. Varför det?
Visst, det kan finnas goda skäl för en kommun att inte snedvrida konkurrensen. Men det kan också finnas goda skäl att göra det - om invånarnas behov annars inte kan tillgodoses. Ett exempel på det senare är bristen på bostäder till överkomliga hyror.
Men nu är det göteborgarnas eget energibolag Göteborg Energi som sticker allianspolitikerna i ögonen. Göteborg Energi ”agerar i dag på marknaden” och gör det framgångsrikt. Elproduktionen är liten men fjärrvärmeproduktionen desto mera omfattande och elnätet värdefullt.
Bolaget går bra. 2017 lämnade Göteborg Energi 640 miljoner kronor i vinst. 410 miljoner kronor kom göteborgarna tillgodo för investeringar i infrastruktur, kultur och annan samhällsnytta.
Göteborg Energi ingår i ett stort och diffust försäljningsuppdrag som Alliansen vill lägga på moderbolaget Göteborgs Stadshus AB ”att förbereda försäljning av hela, eller delar av bolag samt mark- och fastighetsinnehav”.
Även Fastighetsnämnden ges i förslaget uppdrag att sälja kommunal mark, kommunala fastigheter samt tomträtter. Vad gäller tomträtter sker redan försäljning till marknadspris. Så vad menar Alliansen? Skall tomträtter reas ut?
Allianspartierna vill använda vinsten från försäljningen av kommunal egendom till investeringar ”i stadens framtid i form av nya förskolor, skolor, äldreboenden, kollektivtrafik- och infrastruktursatsningar.”
Det låter frestande. Sälj några bolag och lite mark och köp något fint för pengarna. Men försäljning i så stor omfattning som Alliansen föreslår skadar Göteborg på två sätt:
Dels försvagas den kommunala ekonomin långsiktigt. De kommunala bolagen levererar cirka en miljard kronor till stadens kassa varje år. Dels förlorar göteborgarna mycket av kontrollen över Göteborg. Särskilt tveksam är nyttan av att sälja Göteborg energi.
Hela energimarknaden befinner sig i omvandling. Med ett eget energibolag kan Göteborg påverka utvecklingen till en mer hållbar energiförsörjning. Samt, icke att förakta, bidra till bättre konkurrens på energimarknaden.
Säljs delar eller hela Göteborg Energi finns risken att nya ägare prioriterar kortsiktiga vinster och missar att följa med utvecklingen.
Att bolaget dessutom går med rejäl vinst är ingen nackdel, utan ett mycket gott betyg som inte alla i branschen kan skryta med.
Om den samlade alliansens försäljningsplaner är diffusa, så är Liberalernas desto mer precisa. Liberalerna vill sälja delar av Göteborgs Energi för att få loss 12 miljarder för investeringar i kollektivtrafik.
Miljarderna skall satsas ovanpå de 25 miljarder som Västra Götalandsregionen Göteborgs stad, Mölndal och Partille vill satsa fram till 2035. Förutom fler ”vanliga” bussar och spårvagnar innehåller projektet så kallade metrobussar på egna körbanor och stadsbanor (snabbspårväg).
Staten har åtagit sig att bidra med sju av de 25 miljarderna. Hur de resterande 18 miljarderna skall fördelas mellan regionen och kommunerna är oklart.
Här finns anledning att bromsa. Infrastrukturen är en regional angelägenhet. Göteborgarna bidrar redan med mycket skattepengar i till regionen.
Det är inte självklart att göteborgarna skall bidra med mer. Särskilt inte utan hårda förhandlingar. Då är det bättre att som kommunalrådet Ulf Kamne (MP) med ansvar för stadsbyggnad föreslår, ta upp förhandlingar med staten om ett Västsvenskt paket 2.0.
När ett sådant paket är färdigförhandlat och kostnaden fördelats mellan stat, region och kommuner är det dags att diskutera hur Göteborgs stad skall betala sin del.
Men även då bör försäljning av Göteborg Energi undvikas.
