Bengt Cete: Alla barn ser inte fram emot semestern

Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Blomstren och fägringen måste räknas som fria nyttigheter som fördelas i stort sett lika över befolkningen, men lusten är mycket mer ojämnt fördelad. Det är tyvärr inte alla barn som ser fram emot allt det som omgivningen förväntar sig ska vara livets höjdpunkter; jul, födelsedagar och sommarlov. Förväntningarna på dessa högtider är både från barnet självt och från omgivningen ofta ansträngt höga och det är inte roligt att som barn inte kunna leva upp till normen. I den tid vi lever nu med växande ekonomiska klyftor och tilltagande psykisk ohälsa är det inte alla barn som ser fram emot jul och semestrar. Fattigdom och missbruk kan tvärtom bli än mer påträngande under dessa tider och att komma tillbaka till skolan utan att ha något soligt minne från sommaren att berätta gör att känslan av utanförskap blir än större.

Region Östergötland genomför tillsammans med några kommuner årligen ungdomsenkäten ”Om mig” där ungdomar i grundskolans årskurs åtta och gymnasiets årskurs två tillfrågas om hur de upplever kvaliteten i sina liv. Totalt svarade 3 667 elever i årskurs åtta och 2 790 elever i gymnasiets årskurs två. Enkäterna spänner över ett brett spektrum av frågor som rör ungdomarnas liv och hälsa, deras relationer till föräldrar, lärare och kompisar. Genomgående är att den psykiska ohälsan är större hos flickor än hos pojkar och att skillnaderna blir än större i gymnasiet än i grundskolan. Bland pojkarna i årskurs åtta svarade 14 procent att de kände sig nedstämda/deprimerade nästan varje dag eller någon gång i veckan, för flickor var procentsatsen 37 procent.  I gymnasiets årskurs två är motsvarande siffror 22 procent för pojkar och för flickor 45 procent. Att den psykiska ohälsan är så stor så att nästan varannan flicka i andra året i gymnasiet är nedstämd/deprimerad någon gång i veckan är inget annat än ett svidande underbetyg för vårt så kallade välfärdssamhälle.

För andra året i rad har nu staten ställt extra medel till kommuner och föreningars förfogande för att ordna gratis sommaraktiviteter för barn mellan 5 och 16 år. Norrköping kommun har fått 5,6 miljoner kronor och en hel del av dessa pengar har kommit fritidsgårdarna till del. Erfarenheterna från förra årets arrangemang bekräftade att behovet av gratisaktiviteter var oerhört stort och årets program med massor av lokala kulturarrangemang och läger på olika kreativa teman och längre utflykter till attraktiva mål som Gröna Lund, Liseberg och Skara sommarland kommer säkert att ge många barn fina upplevelser att bära med sig när skolan åter drar i gång.

Vi vill ju alla barnens bästa. Vi vill ju alla ge barnen de där fina sommarminnena som kan lysa upp tillvaron under hela livet. Blomstren och fägringen tar vi alla för givet. Låt oss göra lusten till en lika given tillgång för dem alla.