Agnieszka var gravid med tvillingar i den första trimestern och lades in på sjukhus den 21 december. Två dagar senare dog ett av fostren, men läkarna vägrade att ta ut det med hänvisning till abortlagarna. Den 29 december slutade det andra fostrets hjärta slå, och först två dagar senare beslutade läkarna att operera bort fostren. Enligt familjen blev Agnieszkas hälsa sämre under de kommande veckorna, och den 25 januari dog hon av blodförgiftning.

”Hennes död visar att regeringen har blod på sina händer”, skriver familjen i ett uttalande enligt The Guardian.

Det är modigt av familjen att gå ut med sin skarpa kritik. Och det är viktigt att världspressen plockar upp nyheten. Osäkra abortmetoder tar ungefär 47 000 kvinnors liv världen över varje år, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Det gör osäkra aborter till en av de största dödsorsakerna bland kvinnor, globalt sett. De flesta av de som dör har vi inget namn på – inget människoöde att relatera till. Sällan blir det ens till en notis.

I drygt 20 länder i världen är abort helt förbjudet. I många av dem pågår en intensiv kamp. Som i Polen. ETC har följt de massiva demonstrationerna mot den senaste skärpningen av den redan hårda abortlagstiftningen. Hittills har mobiliseringen inte gett resultat, men låt oss ha tålamod. För vi vet att långvarig kamp kan göra skillnad.

Just nu finns två parallella utvecklingar i världen – en i positiv riktning och en negativ. Den gemensamma nämnaren är samhällsklimatet och den kamp för aborträtten som bedrivs. Och glädjande är att den positiva trenden antagligen är den starkare, med exempel som Irland 2018, Argentina 2020 och Mexiko 2021. I dessa länder legaliserades abort efter decennier av bred kamp. En viktig del i mobiliseringen har varit att tala öppet om aborter för att bryta stigmat och förstå att en oönskad graviditet kan drabba vem som helst. Det är inte ”vissa” kvinnor som ”slarvar” och inte tar ansvar för preventivmedel. Kvinnorna i abortstatistiken kan vara din mamma, din granne, din kusin eller din kompis. Vi finns i alla länder och alla samhällsklasser. Och utan aborträtt fortsätter aborterna – med den skillnaden att de är svårtillgängliga, illegala och därmed ofta osäkra och med stor risk för kvinnans liv. Resultatet vet vi: 47 000 döda kvinnor. Varje år. Men vilka kvinnor dör? Jo, framför allt de socioekonomiskt svaga, som inte har råd att resa eller betala dyrt privat till en säker underjordisk abortklinik.

Det som sker nu är att konservativa krafter i flera länder har en agenda att antingen förbjuda eller kraftigt begränsa aborträtten. Senare i vår kommer ett uppmärksammat rättsfall från Mississippi upp i Högsta domstolen och ett sannolikt utfall då är att den konservativa majoriteten i domstolen kullkastar ”Roe vs Wade”, det berömda domslut som en gång gjorde abort till en rättighet i USA. Om det sker blir abort en angelägenhet för delstaterna och därmed möjlig att förbjuda. Det kan öppna för fler länder att följa: Bulgarien? Ungern? Slovakien?

Sambandet mellan abortmotstånd, religiositet och konservatism är tydlig i flera undersökningar. Och det stannar inte där. Med dessa värderingar följer även ifrågasättande av preventivmedel, förbud mot mäns våld mot kvinnor i hemmet, skilsmässa och en rad andra hbtq- och jämställdhetsfrågor.

Så låt oss aldrig ta aborträtten för given, inte heller i Sverige. Vi värnar den genom att hålla samtalet levande – och stötta kampen i länder som Polen.