De kan omöjligen låta bli. Inte ens när de ägnat senaste året att hylla Israel som ett klart ljus bland islamistiska horder, nej, inte ens nu kan de kontrollera sin dunklaste impuls. Varför kommer invandrare? Varför låter politiker stöpa om demografin? De ställer sig frågorna och svarar med att skulden ligger hos fanatiska multikulturalister bland folkvalda, journalister, liberaler, socialister, kvinnor, muslimer. Men där bakom finns också något annat. En starkare kraft, en ständigt manipulerande, vars tentakler griper över hela kontinenter, djupt in i staters affärer. Den är ondskan.

Vissa saker har ändå den uppdaterade högerextremismen försökt undvika sedan 1945. Som att rakt ut säga vad man tror döljer sig i skuggorna. Men nu knäcks även den spärren. 

Elon Musk anklagar inte bara George Soros för att avsky mänskligheten eftersom att denne nyligen tilldelades medalj av Vita huset, utan för att denne påstås ha orkestrerat enorma migrationsvågor, ”spenderat miljarder på att skapa mardrömmen där falska asylsökande förstör USA och Europa”.

Soros slungar dem mot civilisationen.

Alltså det stora folkutbytet. 

Alltså en judisk konspiration. 

Klassisk, oförställd, rå antisemitism.

Javisst, det går alldeles utmärkt att diskutera om Soros via sina stiftelser och universitet och kampanjbidrag har utfört en transparent gärning i demokratins tjänst. Det är till och med välkommet. Miljardärer ska inte köpa sig policy. 

Men att Musk ens tror att han kan jämföras med Soros… Det är inte riktigt samma sak att finansiera projekt i syfte att bromsa auktoritära frambrytningar, som att hota andra länder med invasion och beskylla en framröstad premiärminister – Keir Starmer – för att ha faciliterat barnvåldtäkter.

Det finns en anledning till att Musk vill förgöra Soros. 

Han är antisemit, han har dessutom låtit sin plattform X bli ett nöjesfält för andra som delar sådana åsikter. Det kan inga akuta och krishanterande resor till Auschwitz  ändra på. 

Så vad har Sverigedemokraterna att säga?

Mattias Karlsson vet i alla fall precis vad han vill kommunicera.

Att svenska LO är en mer potent påverkansoperation än Musk. 

Och att Soros kommer undan bara för att han är ”vänster”. 

Lite förvånande?

Här har vi ett parti som desperat vill häva Israels bannlysning och tvaga sig för kommande formalisering som fullvärdigt regeringsparti.

Men nej, inte ett dugg.

SD lider av en svårartad fixering vid Soros. Precis som Musk gör.  Båda vet, innerst inne, varför.

Karlsson företräder ett parti som vill ruinera Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA.

Karlsson beundrar Ungerns premiärminister Viktor Orbán trots, eller tack vare, att han gärna utmålar judar som maktgiriga och omstörtande. 

Karlsson är veteran tillsammans med Björn Söder som menar att judar aldrig kan bli upptagna i den svenska gemenskapen om de vägrar lämna sin ”judiska identitet”, och som anser att Soros ”drar i trådarna” för att styra europeisk politik. 

Karlsson är en av flera som odlat kontakter med den amerikanska högerns yttersta kant, där nu Musk är en av de mäktigaste aktörerna, kanske den allra mäktigaste.

SD lider av en svårartad fixering vid Soros.

Precis som Musk gör. 

Båda vet, innerst inne, varför.

Kan det inte vara slumpen att en judisk miljardär väljs ut som primär måltavla?

Att det är just han som de tror sig se i skuggorna, som de misstänker vara den ultimata dockmästaren?

Nej, varken SD eller Musk har gjort sig förtjänta av välvilliga tolkningar. 

Inte med det bagaget. 

Inte med sin tvångsmässiga dragning till att finna en jude vid roten till allt som de tycker är fel med den icke-fascistiska världen.