Med sådana företag och politiker kan marknaden inte fungera.

Den poängen uppskattades av många.

Det blev ändå ingen allvarlig kris under måndagen. Dagen var varmare än prognosen sa när jag skrev artikeln före helgen. Både på måndagen och följande fredag var elpriset tidvis över två kronor per kWh, men det var långt ifrån de 50 kronor per kWh som priset kan bli när många företag inte klarar sitt balansansvar.

Jag väckte uppenbarligen ett intresse för elmarknaden och elsystemet som gav mig flera frågor som jag svarar på här – utan att upprepa frågorna. Kanske sprängstoff i vissa kretsar.

1. Vi importerar el från Danmark när det är kallt därför att riksdagen i Sverige för 40 år sedan satsade på elvärmda hus för att bli av med all kärnkraftsel. I Danmark stoppade man i stort sett all elvärme. Istället har Danmark många biobränsleeldade kraftvärmeverk. När det blir kallt behövs mer värme, och när kraftvärmeverken producerar mer värme blir det mer el. När det blir kallt i Sverige ökar elkonsumtionen mer än våra kraftvärmeverks elproduktion.

2. Sverige exporterar samtidigt ofta el motsvarande ett par kärnreaktorers produktion till Finland. Det beror på att Finland för 15 år sedan bestämde sig för att satsa på att bygga en stor reaktor i Olkiluoto. Som många andra byggen av kärnreaktorer i världen har reaktorn blivit både dyrare och försenad. Man trodde att reaktorn skulle börja producera el för mer än tio år sedan, men den har ännu inte startat. Nu hoppas man på mars 2022. Till dess fortsätter man att importera dyr el från Sverige och Ryssland. Finlands import driver upp priset i Sverige, särskilt i södra Sverige.

3. På den så kallade spot-marknaden sätter producenter och elhandlare dagen innan priset för den kommande dagens timmar. Det var det priset som ibland var över två kronor per kWh. De flesta elkunder drabbas inte av de höga priset eftersom de har avtal med en leverantör om ett fast pris under hela året. Det fasta elpriset för kunderna är under 50 öre/kWh, men därutöver betalar man skatt och för elnätet.

4. Man kan tycka att det är skönt för hushållen att slippa betala mer när elen är dyr. Men det betyder samtidigt att villor med elvärme, de som konsumerar allra mest el när det är kallt och elen som dyrast, slipper betala vad elen då verkligen kostar. Kunder i lägenheter som har fjärrvärme och inte använder mer el när det är kallt betalar samma pris, och man kan se att de därmed subventionerar elvärmekunderna.

5. När det är vinter, kallt och lite vind hjälper inte solceller mycket. De förnybara energikällor som då hjälper oss är vattenkraften och bioenergin, särskilt i kraftvärmeverken.

6. Batterier är ekonomiskt lönsamma för att flytta el från dag till natt eller mellan timmar med högt pris och timmar med lågt. Men ska man flytta tillräckligt med el för att klara vinterveckor utan sol och vind blir batterier stora och väldigt dyra.

7. Man kan producera vätgas när solen skiner, lagra den, och sedan använda bränsleceller för att producera el på vintern. En stor andel av energin blir värme när man går från el till vätgas och tillbaka till el. Men om man kan använda den värmen är det ett mindre problem än om man bara använder elen.

8. Att värma hus med värmepumpar är bättre än att ha elelement. Men också värmepumpar drar mest el när det är kallt även om de är effektivare än elelement. Bergvärmepumpar är bättre än luftvärmepumpar eftersom luftvärmepumpar har sämre verkningsgrad när uteluften är kall.

9. Välisolerade hus är uppenbarligen bra när det är kallt. Sveriges bäst byggda hus behöver nästan ingen extra värme alls när det är några minusgrader. Ska man har ett i huvudsak sol- och vindförsörjt Sverige blir det viktigt att bygga bra hus. För att kunna göra det billigt behöver man kompetenta arkitekter och byggföretag. Sådana är det ont om.

10. Om några år, kommer vi se mycket större produktion av el från sol och vind, billig nog för produktion av vätgas som kan konkurrera med fossila bränslen. Det kan göra Sverige och världen fossilfritt. Det gör också elsystemets problem med effekt mindre. När det blir kallt och höga elpriser, kommer man stoppa vätgasproduktionen. Även om vindkraften bara levererar några procent av maximal effekt räcker den då till andra elkunder.

Det kan bli betydligt kallare och mörkare än förra veckan. Kärnreaktorer kan plötsligt sluta att fungera och kraftledningar kan gå sönder. Förra veckan var en bra prövning för elmarknaden. Men visst kan det bli värre. Låt då inte de ansvariga elföretagen slippa undan.