– Vi går långt tillbaka. Jag hoppade faktiskt in i ORO redan 1994. Jag var inte med i starten, men de gjorde en föreställning som hette Metropolis, ny filmmusik till den gamla Fritz Lang-filmen, och i den vevan så var det en som hoppade av så de behövde någon som spelade trumpet och keyboard helt enkelt. Sedan dess har jag och Henrik hängt ihop, berättar Stefan Sporsén.
Kring samma tid träffades även Stefan och Per Umaerus. Via Henrik Wallgren som gjorde barnprogrammet Hyvel-Bengt och Jonny Dyckert ihop med Umaerus. Nu i sommar var det egentligen dags för något helt annat.
– Vi hade liksom lite tid över i sommar. Jag skulle ju göra några stora spelningar med Håkan och de hade lite annat också. Men juli var helt ledigt, så vi tänkte att det skulle vara kul att göra något kustnära. De bor ju på Brännö bägge två, så vi snackade om att göra något där.
”Lite dämpad stämning”
De träffades för att spåna lite, se vilka låtar som kunde passa att göra något kring. Men när de skulle sätta igång lite mer på allvar så hade plötsligt corona rullat in över världen.
– Då hade man precis drabbats av allvaret, så det var liksom lite dämpad stämning. När vi träffades då så hade Henrik precis varit hemma hos sina föräldrar och kunde inte krama om dem och så där...
– Han var lite tagen av det. Då spelade vi in ”Hälsa dom där hemma” som är en sentimental men väldigt ömsint låt. Så lade vi ut den som en liten tröstande låt till de äldre.
På den låten fick de så mycket reaktioner att de kände sig manade att fortsätta på samma spår. ”Hälsa dom där hemma” var insjungen rätt upp och ner som den är skriven, men ganska snart började de istället leka med texterna.
– Nästa gång sjöng vi till alla som jobbar inom vården. ”Min soldat” blev ”Min sjuksyster” istället. Så vi började skriva om texter.
Plötsligt var ”Viruspojkarna” födda, och många har glatt sig åt deras små hälsningar ute från Brännö som kommit vecka efter vecka.
– Vi har träffades varje fredag i 16 veckor. Vi satt alltid och pratade först om vad man kände just den veckan, om det var något speciellt som var aktuellt. Det kunde vara påsk, studenten och så vidare, och så valde och skrev vi låtar efter det.
Humorn i texterna minner om gamla tider. Eventuellt påverkas det av låtvalen de gör, men tankarna går osökt åt Hasse å Tage och annan svensk humortradition.
– Vi alla tre har ju det där i oss och gillar ju att vrida och vända på ord. Per framförallt. Det uppstår ofta en komisk effekt när man ändrar lite i texter som kanske ligger djupt hos lyssnarna.
Har börjat skriva eget
Något senare tog de ytterligare ett steg och skrev några helt egna låtar istället. Först en som heter ”Det blir sommar ändå”.
– Ja, vi tröttnade lite på oss själva efter ett tag och började skriva eget istället. ”Det blir sommar ändå” plockades upp av Svenska turistrådet faktiskt i någon kampanj för att semestra hemma. De egna låtarna har kommit lite insprängda, sen har vi gått tillbaka och gjort någon gammal igen och sådär.
De egna låtarna släpps faktiskt på Spotify nu, så Viruspojkarna skivdebuterar kan man säga. När den här artikeln går i tryck kan det redan ha skett.
Stärkande musik
Viruspojkarna har valt att kalla sig ”fältartister”.
– Det kommer sig av att vi första gången pratade mycket om musiken som tröstande och stärkande. Hur den har en förmåga att hålla ihop ett folk som står inför problem. Musiken har historiskt fått bära den oron, och artister har ställt upp.