BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vilda Bomben är etablerat som ett av Sveriges främsta dokumentärfilmsbolag, bland annat genom Javérs film Freak Out från 2014, som hittills har vunnit ett tiotal priser på filmfestivaler. Ambitionen är att växa ytterligare. Det vill Vilda Bomben göra med en annorlunda bolagsform.
– Det som skiljer oss från andra bolag är att varje filmare äger upphovsrätten till sitt verk, sin kreativa insats. Vilda Bomben ska fungera som en kreativ samlingsplats, säger Carl Javér.
– Det finns en moralisk poäng i det. Om du skapar något där du lägger ner en stor del av dig själv är det konstigt om du sedan inte ska äga rättigheterna till det, säger Fredrik Lange.
Modellen gör det möjligt för bolaget att locka till sig nya delägare, både etablerade filmskapare och nya talanger.
– Det blir enklare för filmare att både köpa in sig och lämna Vilda Bomben eftersom vi inte har någon stor rättighetscontainer att betala för, säger Lange.
Kortfilm om ensamkommande
Bland Vilda Bombens talanger märks Roozbeh Behtaji som för närvarande jobbar med kortfilmen En gång i tiden, en drömsk film om ensamkommande Sajid som vill ta körkort då han är trött på att gå.
Sajid spelar sig själv i filmen som rör sig i gränslandet mellan dokumentär och fiktion.
– Ett högst aktuellt ämne. Sajid, liksom många ensamkommande, fruktar att bli utskickade. Han är trött på att gå men rädd för att flyga eftersom hans första flygtur ut från Sverige också kan bli hans sista, berättar Javér.
Bland de mer etablerade namnen som har filmer på gång under Vilda Bombens paraply finns Bo Sjökvist, nominerad till stora journalistpriset 2016 för dokumentärserien Mitt psyke och jag. Nu jobbar Sjökvist på en biodokumentär om sångaren Johnny Bode som inte bara tar fasta på Bodes pornografiska bordellmammans visor och hans skandalösa personlighet utan även lyfter fram en aspekt av Bode som hittills har varit i skymundan.
– Bode var en väldigt queer person. Under en period av sitt liv levde han ut det genom att uppträda i kvinnokläder och umgicks med människor som befann sig i den sexuella marginalen, berättar Fredrik Lange.
Carl Javér spelar upp sången Vi är inte som andra vi, som Bode framförde under sin pesudonym Johnny Delgada.
– Den här sången är förmodligen Sveriges första försvarstal för homosexualitet. Den sidan av Bode är något som Bo gräver fram i sin dokumentär, kommenterar han.
Tänjer på gränserna
Både Behtajis film om Sajid och Sjökvists Bodedokumentär sätter fingret på hur Vilda Bomben jobbar. I Behtajis film är det berättartekniken, där Sajids verkliga upplevelser förflyttas till en drömvärld, som tänjer på gränserna. I fallet Bode är det huvudpersonens gränslösa livsföring och hans sätt att ta sig an världen som gör det.
– Jag kommer ursprungligen från strikt dokumentärfilmshåll där det bara jobbades med observerande. Nu utforskar vi gränslandet mellan dokumentär och fiktion och hur man som människa ser och upplever världen, säger Javér.
– En stor del av den mänskliga existensen kan inte sägas i ord. Det är därför vi har konstnärliga uttryck som kan ta fram de aspekterna i ljuset, menar Lange.
Göteborg – en bra filmstad
Dokumentärfilmens utveckling har stärkt dess position i Sverige. I år har mer än hälften av biobesökarna som har sett svensk film på duken tittat på en dokumentär.
Det gör Vilda Bombens upplägg där filmskaparen behåller rättigheterna till sitt verk även efter att det är färdigställt ännu viktigare för dokumentärfilmens framtid.
– Tidigare var förfinansieringen pengarna som filmskaparen fick. Vi vill komma vidare från det så att upphovsmännen ska kunna tjäna pengar på sin film även när den går upp på bio och visas i tv, säger Javér.
– Göteborg är en bra filmstad för ett bolag att växa i. Här finns filmfestivalen och närheten till Film i Väst, Oslo och Köpenhamn. Är det något ytterligare jag skulle önska mig så är det ett riktigt filmhus. Som Universeum, fast för film, fortsätter han.