– Jag var trött på tävlandet och på att allting kändes som ett tvång. I hela mitt liv, så fort man försökt tvinga mig till någonting, eller om jag pressat mig själv till något jag inte vill, det har aldrig slutat bra, säger han.

Startade skrivarskola

I stället startade han en skrivarskola för unga. Han lärde dem att sätta ord på sina känslor och gav dem verktyg att göra sina röster hörda. De visade sig att behovet av att bli lyssnad på var stort, så en skola blev snabbt till fem stycken i olika delar av staden. Parallellt med skolorna föreläste Vic Vem om sina egna erfarenheter av att förlora sin ungdom till knark och kriminalitet. I båda rollerna träffade han många unga människor och han peppade dem att skriva ner jobbiga känslor för att bearbeta dem.

– Jag sa det till alla andra men sedan kom jag på att, shit, jag har ju helt slutat skriva fast det är så jag har hanterat saker på sedan jag var elva år. Så jag fattade att jag behövde gå tillbaka till musiken, men den här gången bara göra det för min egen skull, säger han.

Inte längre rädd

Det resulterade i EP:n ”Vem?” som släpps idag. Några låttexter är tunga och handlar om när han förlorade en nyfödd dotter och om att han inte vill sjunga på fler av sina vänners begravningar. Han rappar om att fira julafton med att dela haschkakor och hur det är att redan som barn lära sig att tillit bara gör en svag.

– Det är det ärligaste och mest ofiltrerade jag gjort någonsin. Jag tror att det beror på att jag inte är så rädd längre, du vet. Jag vill inte styras av rädsla eller bidra till rädsla, säger han.

Andra låtar har han tagit med för att han gillar känslan i dem. Han tycker det är viktigt att flera av hans känslor och personlighetsdrag ryms på samma platta.

– Låtarna handlar om personliga saker men det finns också en låt om att jag är en fucking rapstjärna. Alla de sidorna finns i mig och jag accepterar dem, säger han och tar sina senaste musikvideor som exempel:

– När vi spelade in videon till den första singeln satt jag och lyssnade på det sorgliga beatet och bara började gråta. Jag sa ”fortsätt filma, skit samma”, men efteråt tvekade jag om vi verkligen skulle ha med det i videon. Men så tänkte jag att jag vill visa alla yngre att det är okej att gråta, det gör dig inte svag. I nästa video som kom nu i veckan sitter jag i ett spa och är fett glad. Du kan gråta ena dagen och sitta på spa andra dagen, det är så livet är.

Mår bättre nu

Vic Vems eget liv har varit fullt av tvära kast. Han växte upp i en medelklassfamilj i Majorna men flyttade på grund av omständigheter tidigt hemifrån och hamnade i ett liv fullt av droger och hemlöshet. Så småningom lyckades han komma ifrån det destruktiva livet och idag är han trebarnspappa och känner sig lugnare än någonsin tidigare. Även om gamla grejer fortfarande plågar honom så känner han att hans förflutna tar allt mindre plats.

– Det är klart att det fortfarande finns i mig till hundra procent. Men mitt förslutna styr min framtid mindre för varje dag som går. Jag mår fortfarande dåligt över saker som hänt, men det enda som kan ge mening till det som varit är att jag kan använda det till att göra musik, säger han.