– Det bottnar i mig sedan jag var barn. Jag har väldigt svårt att förstå de som argumenterar att ”det bara är en bild”. För mig har bilder alltid varit viktiga.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Jag har judisk bakgrund och sedan jag lärde mig om Förintelsen har jag vetat hur viktiga bilder har varit. Det var massans makt som gjorde det som hände möjligt, det var inte en enskild ond människa. En massa kan suggereras till att tro på att en grupp, eller några man upplever som en grupp, är hotfulla. Och bilder var en otroligt viktig del i hur det kunde ske. För mig är det svårt att förstå hur man inte kan veta det.
Ska överbygga kommunikationsglapp
De senaste åren har Joanna Rubin Dranger ägnat många timmar åt att analysera rasistiska stereotypa bilder och att undervisa om dem. Hon ligger bakom artikelserien Bildskolan som publicerats i webbtidningen Feministiskt Perspektiv och hon har föreläst under rubriken ”Visuell makt” på flera håll i landet, så även i sin undervisning på Konstfack. Nu är hon en av personerna bakom den nya hemsidan Bilders makt. En kunskapsbank om rasistiska stereotyper.
– Det är Moa Matthis och jag som tagit initiativ till det här tillsammans. Vi har jobbat med den här sidan i två år, det är oräkneliga antal timmar vi har lagt ner.
Timmar som spenderats för att med Bilders makt försöka skapa förståelse och överbrygga det kommunikationsglapp som finns i Sverige. Bakom finns en vilja att folkbilda om rasistiska stereotyper på ett sätt som inte är polemiskt.
– Debatterna blir lätt destruktiva och skapar glapp mellan människor. Vi vill skapa förståelse i stället. På Bilders makt vill vi visa på hur en stereotyp repeterats, under kanske flera hundra år, i olika länder och världsdelar. Vi vill tala om och visa hur de här bilderna gjorts, vad de har gjort och hur de har spridits och använts.
Fick skapa egna superhjältar
På sidan finns en mängd artiklar som tar upp flera exempel på olika rasistiska stereotyper – den stereotypa araben, stereotyper av svarta, asiater, vildar, judar, romer och resande.
– Tillsammans visar de på hur människor har konstruerats fram som främmande, skrämmande och löjliga. Det blir tydligare att det är samma föreställningar som ligger bakom, även om det man klistrar på människorna förflyttas till en annan grupp. Det handlar hela tiden om att visa upp den andre som något löjligt och monstruöst.
Men det viktigaste i denna folkbildande gärning, menar Rubin Dranger, är att ta upp positiva exempel, att visa bilder från illustratörer som ritat människor på olika sätt. Det gör hon både på sina föreläsningar och på Bilders makt.
– Det är viktigt att visa att det har gjorts – och görs ständigt och hela tiden – massor av bilder som inte är stereotypa. Att visa upp de bilderna har även en pedagogisk effekt för förståelsen av att alla kan gestaltas på ett oändligt antal sätt.
– Den enda begränsningen som illustratör är just den stereotypa skylten, att en person från en viss grupp inte ”ser ut” på ett ”visst” sätt. Ett sådant stereotypt tänkande är ofta kopplat till att den gruppen skulle ha vissa inneboende egenskaper.
Ett annat projekt Joanna Rubin Dranger varit delaktig i är ett seriekollo som ägde rum under ett höstlov på Tensta Konsthall för några år sedan. Där fick deltagarna lära sig mer om superhjältar och serietecknare och en chans att skapa egna. Det resulterade i flera intressanta berättelser, bland annat en superhjälte med superkrafter, i slöja.
– Det var jätteroligt, det var fantastiskt! Det är dessutom väldigt spännande med superhjältar eftersom de första skapades som en reaktion på andra världskriget. Det var judiska serietecknare, den första generationen som lämnat släktingar kvar i Europa, som hade ett behov att rita en övermänsklig figur som kunde klå ner vilken skurk som helst. Hulken, Batman, Superman och Captain America har alla sitt ursprung från den tiden. Det är så häftigt och man kan verkligen förstå behovet att hitta på de här hjältarna som kunde kämpa mot ondskan.
– Sedan kom Pippi Långstrump och hon utgör också en sån befrielseakt i att vara en tjej som är en superhjälte och samtidigt ett barn.
Handlar om empati
Att vissa genusaspekter som förekommit inom tecknade serier numera anses förlegade tycker Joanna Rubin Dranger är intressant.
– Manliga superhjältar som smiskar kvinnor på rumpan förekommer inte längre. Det är för att genusstereotyper finns på dagordningen på ett annat sätt idag. Därför vill vi lyfta rasistiska stereotyper och hur de påverkar människor negativt.
– Ett citat jag bär med mig är Gunnar Ekelöfs ”Det som är botten i dig är botten också i andra.” För mig handlar det om att kunna ha empati. Om jag förstår hur unga kvinnor kan påverkas av bilder och börja med självskadebeteenden eller bli anorektiska, så kan jag även överföra det till en annan fråga. Jag måste inte ha upplevt allt själv. Om man förstår det har man möjligheten att förstå att även andra företeelser kan internaliseras i bilder och kan vara destruktiva. Samtidigt som de kan vara otroligt positiva. Bilder har verkligen en potential att vara nyskapande.
