Hon har placerats i Lustgården, den högsta kastet för de mest begåvade ungdomarna. Varför hon är där förstår hon inte, eftersom hon visserligen varit en duktig skolelev, men aldrig helt har hört till toppen.
Lustgården är en sorts internatskola, där är det kliniskt rent och inga smittsamma sjukdomar existerar. Inte heller orättvisor ska finnas, utan den som är begåvad och som arbetar hårt premieras. Men rädslan för att förlora privilegier gör att eleverna lever i ständig konkurrens med varandra.
– Jag tycker inte att vi ska ducka för svåra frågor utan våga diskutera dem. I det mörka finns det hela tiden ett hopp. Jag vill visa att man sällan är ensam i sin kamp och att man ska försöka förändra ett system man inte tror på, säger Emmelie Pettersén Uggla, som ger ut sin böcker under författarnamnet E.P. Uggla.
Emmelie Pettersén Uggla skrev ”Felet med Eden” samtidigt som covid-19-smittan tog fart. Men farlig sjukdom fanns med redan i hennes två tidigare romaner, ”Första hösten - Blå gryning” och ”Första hösten - Röd skymning”.
– Jag har alltid varit nästan löjligt förtjust i pandemier som ämne, men ”Blå gryning” är mer en klimatfiktion där det är den tinande permafrosten som fått sjukdomsspridande växter att vakna, säger hon.
Är det något med den pandemin vi lever med nu som inspirerade till ”Felet med Eden”?
– Det var det. Jag har barn och var i början rädd för att de skulle smittas och dö. Det kom då rapporter om att barn inte blev lika sjuka, vilket fick mig att fundera kring vad som skulle hända om det bara var de unga som överlevde. Det är vad som har hänt i ”Felet med Eden”, där en pandemi har dödat nästan alla som var över 25 år.
Den högteknologiska värld Ava har kommit till är en meritokrati där prestation är det enda som räknas och empati en mänsklig egenskap som ska stävjas. Ava har svårt att passa in och plågas av att hennes egna goda intentioner leder till att de nya vänner hon fått hamnar i fara.
Varför valde du att göra den nya världen till just en meritokrati?
– Vi vill tro att vi redan lever i ett samhälle där fördomar och vänskapskorruption inte finns. Men det är mänskligt att vi alla bryr oss mest om våra nära och kära och att vi dras till dem som liknar oss. Det är något vi accepterar i oss själva men vi förväntar oss att våra politiker ska vara lite omänskliga och inte låta sig styras av sånt.
”Felet med Eden” utspelar sig i framtiden. Vad är fördelen med det?
– I en dystopi har jag friheten att skriva om allt. Jag kan ta upp samhällskritik och ny teknik. Hade jag gjort det i en samtidsrealistisk roman hade det blivit för tungt. Här kan jag göra det i en berättelse där det samtidigt får hända mycket, så att det blir spännande att läsa.
Dina två första böcker var vuxenromaner, medan du nu har skrivit för unga läsare. Vad är skillnaden?
– Många bibliotek har mina första romaner på ungdomsavdelningen och det fick mig att inse att skillnaden inte är så stor. Jag tror att vi i Sverige inte riktigt vill se skräck för vuxna som en egen genre.
Eden är en grym plats, där gränsen för hur mycket man kan plåga en människa ständigt tänjs. Hur tror du unga läsare kommer att reagera på det?
– Genom att lyfta svåra ämnen hoppas jag få unga att våga tänka och diskutera kring dem och att man genom det kan prata också om verkliga problem.
Boken ska vara del ett i en trilogi. Vad kan dina läsare se fram emot i de fortsatta delarna?
– Den första delen är rätt svart och vit och det finns inte mycket godhet, medan jag i andra delen mer vill visa att allt inte är så enkelt.
Och vad är det då som är felet med Eden? Frågan löper genom hela romanen och kan få flera svar, beroende på vem som ställer den. Men den egentliga förklaringen – och ett överraskande slut – kommer till sist.
Andra lästips om samtidens svåra frågor
Vi lever i en orolig tid, där det syns krigsfartyg på tv, klimatet är hotat, människor tvingas fly och vi dessutom är inne i en pandemi. Hur vi än försöker skydda våra barn, så tränger verkligheten in. När tankarna mal kan böcker som vågar skildra det svåra vara till stöd.
Rädd
Lotta Olsson och Emma Adbåge
När man är liten kan även det välbekanta kännas farligt. Så är det i ”Rädd” där barnet lägger sig trygg och nöjd, men där rädslan kommer krypande när det blir mörkt. Med rimmad text och stora bilder beskrivs hur ljuden börjar kännas främmande och den obehagliga känslan tar över. Lättfattligt och fint.
Ålder: 0-3 år.
Förlag: Rabén & Sjögren
Nycklarna
Maria Jönsson
Med få ord och uttrycksfulla bilder berättas två historier: om Castor och om Nahid. Blädderboken kan läsas från två håll, men i slutändan möts de båda. En liten men komplex bok om ensamhet, krig och flyktingskap. Bilderna är måleriska och mörka, men slutet är gott.
Ålder: 3-6 år.
Förlag: Lilla Piratförlaget
Kurran och Pigan på djupt vatten
Lisa Moroni
Värme och brist på regn gör att alla vattendrag torkar ut, och skogens djur måste fly. Bilder på ledet med vandrare känns igen från 2015 års flyktingkris, men här är det inte människor utan djur som tvingas ge sig av. En varm berättelse som kretsar kring svåra frågor.
Ålder: 3-6 år
Förlag: Bonnier Carlsen.
Ska det kännas så här? (och andra svåra frågor)
Känsloboken 2
Reyhaneh Ahangaran och Annika Lundholm Moberg
Boken inleds med frågor om meningen med livet och att känna sig själv, fortsätter med vardagliga kriser och landar till sist i ämnen som berör klimatförändringar och covid-19. En lättläst och fint illustrerad bok om känslor, där man till exempel får veta skillnaden mellan rädsla och oro. Ett utmärkt verktyg för barn som känner mycket och behöver sätta ord på det.
Ålder: 6-9 år
Förlag: B Wahlströms
Älgkungen
Maria Hellbom
Klara ska tillbringa sommarlovet i Jämtland men inget blir som hon hade tänkt. Det handlar om klimatet som har blivit för varmt och skogen som brinner. Nutidsberättelsen har laddats med stora mått naturmystik och en stark kärlek till den svenska urskogen. En rejält tilltagen roman på 349 sidor som kräver sin läsare, men som också har förmågan att fånga den.
Ålder: 9-12 år.
Förlag: Bonnier Carlsen
