I slutet av november släppte de sin första ep – Lyxproblem – som har fått fina recensioner. Men hiphopkollektivet One in a million – OIAM – stannar inte där. Deras mål är att förändra den svenska hiphopscenen.
– I dag är det så att om någon flowar på ett sätt, då ska alla göra så. Till sist låter alla rappare i Sverige likadant. Det är inte äkta, säger Samboii, 20 år från Bromsten.
Tillsammans med 19-åriga Adam Kanyama från Norsborg och 24-årige Gedz från Bredäng bildar han hiphopgruppen OIAM.
– Fast vi vill hellre kalla oss kollektiv och kunna ta in fler medlemmar och ha samarbeten, säger Adam Kanyama.
– Inte bara rappare. Vi kan ha med dansare, konstnärer och idrottsmän, fyller Samboii i.
Genom sådana samarbeten kan artister hjälpa till att lyfta varandra,
i stället för att konkurrera, menar de.
– Då kan man ge folk med talanger möjligheter. Vi har alla varit i den sitsen, utan skivbolag och producenter. Vi vet hur det känns att inte få den hjälpen man vill ha, säger de.
”Går att leva på”
För OIAM är inga nybörjare, trots medlemmarnas unga ålder. Adam Kanyama har utsetts till den ”svenska hiphopens framtid” av Timbuktu och vann redan som 16-åring den nordiska finalen i Rap it up. Bland annat. Gedz och Samboii har gästat på många andra rappares låtar och är hypade i hiphopvärlden.
Men OIAM:s historia börjar på Mediagymnasiet i Nacka Strand, där Samboii och Gedz gick samtidigt. Adam Kanyama hittade de på Fryshuset.
– Vi såg värsta unga killen som kunde rappa lika bra som oss, minns Gedz nu när han tillsammans med de andra sitter på Kulturhusets fik en stund innan de ska iväg och hämta tröjor på pr-byråns kontor.
Numera satsar de bara på musiken och har lämnat andra jobb bakom sig.
– Det går att överleva på musiken, bara man vill, säger Gedz.
OIAM beskriver sig själva som ett sätt att leva, att andas och som en vision. Det de vill är att fler sorters rap ska få höras och kunna komma fram. ”Scenen ska blomstra”, som Samboii uttrycker det.
– Vi vill att man ska fatta att alla kan vara One in a million, säger Gedz.
– Ja, precis. Man ska skita i vad alla andra tycker och i vem som lyssnar. Man ska ta det där som man gör i duschen och bara köra, fortsätter Samboii.
Men är det inte viktigt att nå ut med det man gör?
– Jo, det är klart. Du kan göra saker som är modernt just nu, men gör det på ditt sätt i stället för att försöka låta som alla andra, säger Samboii.
– Visst är det fett att nå ut och bli stor. Men det är lättare att bli ihågkommen länge om du gör något unikt, säger Adam Kanyama.
Skivan Lyxproblem börjar med låten Avundsjuka, om att göra sin grej utan att bry sig om jantelagen, fortsätter över till den klassiska kärlekslåten Speciell för att mynna ut i Slutet av dan. Den röda tråden är just att man ska vara den man vill – och våga satsa.
– Vi tänkte inte så mycket att det skulle finnas ett tema. Vi tänkte mer på att vi ville ta upp aktuella ämnen, säger Gedz.
– Fast de fem låtarna kan ändå knytas ihop till temat lyxproblem, tycker Samboii.
”Vi har inte alltid samma smak”
De gör ofta så, Gedz, Samboii och Adam Kanyama, säger emot varandra, diskuterar och omvärderar. Låttexterna skriver de var för sig efter att ha bestämt ett tema. Ibland är det beatet som kommer först, ibland en textrad, berättar de. De tre rösterna skiljer sig mycket från varandra men resultatet är låtar som håller ihop, men där de tre medlemmarnas bitar också står för sig själva.
– Vi tjafsar en del, vi har inte samma smak alltid. Men resultatet blir alltid bra. Våra olika sounds blir bra tillsammans, slår Samboii fast.
Efter att ha jobbat med Lyxproblem under två år ser de nu fram emot att komma ut och spela för folk. Mest förväntningar har de inför konserten på Debaser Strand på fredag, 16 januari.
– Det ska bli grymt!
