”Vi bygger ett monument över Metoo på torget i Umeå”

– När man tittar på vilka som besöker kulturella evenemang så är det lite fler kvinnor. Scenerna i Umeå används av lite fler män men författarbesök görs av fler kvinnor. Över lag är tillgången till kultur ganska jämnt fördelad, förutom till Umeå konsthall där endast 18 procent män ställer ut verk.

Hur jobbar ni praktiskt med jämställdhet?

– Viktigt är hur man fördelar pengarna för kulturen. Det Kvinnohistoriska museet är en tydlig markering gällande det. I Umeå kommer vi dessutom att på huvudtorget att sätta upp det enda offentliga metoo-monument, i form av en röd puma, som ett sätt att markera att kvinnors röster ska höras och att alla ska få plats i det offentliga rummet.

– Ett beslut som var väldigt kontroversiellt när det fattades, och som gav en stor påverkan, var fördelningen av träningstider och träningshallar. Fritidsnämnden beslutade att alla tider skulle fördelas utifrån nivå på vilken liga lagen spelade i och på vilken plats de låg, istället för efter kön. Det gav stora reaktioner då men är idag inget märkvärdigt i Umeå.

Vilken är er framgångsfaktor?

– Utan civilsamhället med den feministiska aktivismen som finns och har funnits här, skulle kommunen inte ha kommit lika långt. Det är samarbetet och kraven från samhället som hjälpt till att göra jämställdhet till den viktiga fråga det är idag.