– Jag sade upp mig på Icehotel efter fyra då det drog åt ett håll jag inte var intresserad av. Nu har det gått ännu mer åt det hållet, så jag och Arne Bergh, som var den första creative directorn där och den som lärde upp mig, har startat upp Poikkipike som vi vill ska bli en samlingsplats för kreativa människor, förklarar Jens Thoms Ivarsson något senare med en värmande kopp kaffe framför sig.
Han började sin konstnärliga bana på HDK:s industridesignutbildning här i hemstaden. Innan dess hade han varit stenhuggare och deltidsbrandman. Det förstnämnda framförallt präglar honom fortfarande.
– Jag är hantverkare i grunden, och hantverket har alltid varit centralt för mig. Det går fortfarande som en röd tråd i allt jag gör.
För att snabbspola lite genom Jens Thoms Ivarssons konstnärliga liv så drev han och vännen Mats Nilsson länge den egna firman Thoms och Nilsson AB som arbetade framförallt med möbler och skulpturer i det offentliga rummet. Det ”gick svinbra” som Jens själv säger, fram till den ekonomiska kraschen 2008. Då vände ekonomin snabbt till skulder istället.
Redan 2003 hade Jens dock sett ett inslag på tv om ishotellet i Jukkasjärvi, och han var inblandad i skapandet där långt innan han själv fick rollen som kreativ chef.
– Jag kastade mig på telefonen direkt och började presentera mig själv och mitt arbete. Då sa de: Ja, nu har du hamnat i receptionen här, men sen blev jag kopplad till Arne Berg istället, och på den vägen var det.
2016, efter han hade sagt upp sig, var Jens med familj tillbaka i Göteborg. Ett nytt företag var startat då han fick tipset av en vän om Rain Gothenburg ett drygt år senare. Fast det hette inte så då.
– Det var mer en pappersprodukt än så länge då och kallades ”Världens bästa stad när det regnar”. Men jag tyckte det lät väldigt spännande, och de behövde någon som tog tag i det.
Namnet byttes senare ut, både för att bli mer internationellt gångbart, samt lite mindre ”käckt”.
– Det var lite såhär, säger Jens och firar av en stor tumme i luften och ett lika stort leende.
Helt plötsligt var Jens Thoms Ivarsson istället kommunalanställd, fast ändå som konstnärlig ledare. Måhända en av rätt få med sådan titel inom kretslopp och vatten. Bekant, men ändå helt annorlunda.
– Ishotellet är ju en extrem lyxprodukt. Det är ytterst få som har råd att åka dit och uppleva det. Det jag gör nu, som känns bra för mig, är att jag måste vara precis lika kreativ och får göra väldigt roliga projekt. Men allt jag gör nu är till för alla medborgare, för att staden ska bli bra för alla, och det känns helt fantastiskt.
Allt han lärt sig längs vägen försöker han ta med sig in i den här rollen.
– Sen är det såklart lite speciellt att jobba inom kommunen ibland med. Det är inom vissa ramar och regler, och en hel del av dem gynnar ingen alls.
Så vad är då Rain Gothenburg? Många känner till poesin på brunnslocken och kanske uppdaterad regndans under Kulturkalaset. Men vad är stommen?
– Den korta versionen är att vi försöker vända regn till möjlighet. Det innebär till exempel att i en stad som Göteborg, som förtätas, så byggs det hus, men tyvärr väldigt lite grönytor. Det är inte bra för miljön, för när det regnar på hårda ytor som tak, trottoarer med mera så leds vattnet ner i brunnarna och kombineras med avloppsvatten och belastar systemet. Det gör att det kommer ut orenat vatten i våra vattendrag, börjar Jens förklaring.
Det här är något som Kretslopp och vatten jobbar med ständigt, men Rain Gothenburg kommer in med en annan synvinkel.
– Där är ju 99 procent ingenjörer och tekniker som sitter och ritar på hur man kan göra det. Det man inte gjort alls egentligen tidigare är att tänka på att det är människor som bor i en stad också. Om bara ingenjörer ritar lösningar så blir det rätt tråkiga och fula lösningar som förvisso fyller sin funktion. Men vi kan addera andra och fler värden. Vad kan man göra med arkitektur, konst, design med mera som gynnar människorna i staden?
De flesta känner Göteborg som en ytterst regnig stad. Det faller från himlen mest hela tiden, vintrarna är mer slask än snö och himlen skiftar oftast i grått.
– Regnet är här vare sig vi vill det eller inte. Men det går att göra drägligare. Vi tänker mycket på den mänskliga skalan i byggnader och adderar saker som gör det lite mer rimligt att vara ute även när det regnar. Vi är inte ute efter att få alla att älska regn, det är inte det vi håller på med. Vi vill göra Göteborg till en bättre och vackrare stad. I synnerhet när det regnar, för det är då vi behöver det som mest.
Acceptera att det är som det är, och jobba på det man kan jobba med alltså.
– Kan du nämna någon park där du tycker det är mysigt att vara när det regnar? frågar Jens Thoms Ivarsson, och svarar kort därpå själv.
– Nä. Men nu, för att ta ett konkret exempel, så jobbar vi med Higab på ett jättespännande projekt i Seminarieparken, där även White är med som arkitekter. Vår del är att se på vad man kan göra ur ett regnperspektiv.
Ett annat projekt som Jens Thoms Ivarsson nämner är Torslandaskolan. Det är en skola som ska stå klart 2022 och siktar på att bli ”världens bästa skola när det regnar”.
– När den är klar kommer vi mycket tydligare att ha något konkret att visa upp kring hur Rain Gothenburg jobbar. Hur man kan se regnet som en möjlighet istället.
I Näckrosdammen finns sedan 2018 den första regnlekplatsen, också en del av Rain Gothenburg. Den får även knyta samman Jens Thoms Ivarssons tidigare tanke om att arbetet han gör ska gagna alla.
– Den är jättebra för de barnen som bor där, men den ligger ju också i Göteborgs mest exklusiva område ovanför Götaplatsen. Vi har en plan för att minst 30 procent av alla lekplatser i hela Göteborg ska vara regnsäkrade. Det är en mänsklig rättighet för barn att komma ut och leka och vi vet att de inte gör det när det regnar. Sen är det ju inte barnen som är problemet, de älskar regn, men vi vuxna. Finns det då möjlighet att välja om du vill nyttja regnet för lek, eller vara på en torr plats på lekparken.
– Det är så enkelt att göra.