Kampen om hur städerna ska se ut rasar och det har nästan blivit sport att häckla allt nybyggt. Grupper som ”Arkitektupproret” kallar allt som inte ser ut som sekelskiftesfasader för ”lådor” och i städerna plockar lokalpolitiker poäng på att hugga mot den nya, fula staden.

S svingar vilt

I en undersökning som Kulturnyheterna/Novus lät göra hävdades att drygt fyra av tio tycker att nya hus i hög utsträckning ska byggas i klassisk stil. I både Halmstad och Upplands Väsby har det folkomröstats om hur man ska bygga i framtiden och i Göteborg har Socialdemokraterna tagit taktpinnen och svingat vilt mot stilar de inte gillar, både före och efter valet.

”Staden blir fulare för varje nytt hus”, är lokala kommunal­rådet Johannes Hulters (S) bestämda uppfattning.

– Är det något jag märkt under alla år jag pratat med människor är att man bryr sig väldigt mycket om hur det ser ut i staden, fasaderna. Och det har ju undersökningar och annat med visat, vidareutvecklar han.

Johannes Hulter menar att det finns en slags folklig uppfattning om att man gillar hur det såg ut förr i tiden.

– Före modernismen helt enkelt. De flesta har en ganska negativ inställning mot de estetiska ideal som kom med modernismen, med väldigt långa linjer och ganska minimalistiskt.

Kritiken mot att politiker ska lägga sig i estetiska val förstår han inte alls.

– Det är inget konstigt att det blir en politisk fråga. Det konstiga vore att säga till folk att en så här viktig fråga får de inte tycka till om, säger Johannes Hulter.

Socialdemokraterna i Göteborg har med stöd av V, MP och lokala partiet Demokraterna fått in krav redan i översiktsplanerna om att det är den klassiska kvarters- och trädgårdsstaden som bör byggas.

– De byggare jag pratar med är mest intresserade av lite förutsägbarhet och att leverera ut det folk faktiskt vill ha. Det vore jättekonstigt att hålla på och trycka ut saker folk inte gillar. Har man ett val mellan att göra folk glada eller ledsna så varför skulle man göra folk ledsna med vilja, frågar han sig.

”Förljugen diskussion”

Ola Nylander, professor i arkitektur och samhälls­byggnadsteknik vid Chalmers menar att hela diskussionen är alldeles för förenklad och rent av ­förljugen.

– Jag håller med om att det blir fulare, men jag tror inte att det hjälper med klassiska fasader. Det folk efterfrågar i våra bostadsundersökningar på Chalmers är till exempel träfasader och hållbarhet. Det är frågor som den här klassiska fasaddiskussionen helt tappar bort, säger han.

Diskussionen kokar ofta ner till att arkitekterna skulle sitta och rita så kallade lådor av ren lust.

– Det intrycket har nog många, att arkitekten har jätte­stor makt och sitter och ritar hus på spekulation. Men det är precis tvärtom.

Ola Nylander vill rikta kritiken vidare, mot de byggmästare som faktiskt beställer och upprättar husen.

– Arkitekten är trots allt bara en konsult som måste leva upp mot uppdragsgivarens önskemål. Hade ingen beställt lådor så hade inga lådor byggts, säger Ola Nylander.

Att byggmästarna slänger upp snabba hus utan större omtanke är i sin tur ett resultat av hur marknaden sett ut, menar Ola Nylander. Och att folk reagerar är naturligt.

– Det har varit en extremt bra marknad och man kan bygga i nästan vad som helst. Det är inte det man säljer en bostad på, utan i princip bara att den existerar. Fokuset för politiker borde därför vara att det ska byggas hållbart och med kvalitet, men det handlar bara om fasader.

”Kåren påverkar mycket”

Johannes Hulter säger att avsikten aldrig varit att hoppa på arkitekter som yrkesgrupp utan att värna någon slags ”folkets smak”.

– De är ju anställda att göra sitt jobb. Samtidigt kan man inte ducka för att kåren har ett stort inflytande rent intellektuellt och påverkar mycket. Och alla arkitekter arbetar inte i den privata sektorn utan i förvaltningar och liknande och påverkar den processen därifrån.

– Jag tror att man utgått från en smak som är ganska elitistisk helt enkelt och så har alla tänkt att det är så det är – tills man insett att man kan ställa lite krav där, fortsätter han.

När det kommer till diskussionen om fasader blir det just det estetiska uttrycket istället för kvalitet som politiker lägger sig i, menar Ola Nylander.

– Det finns många städer som har en träbyggnadspolicy, men inte just Göteborg. Där måste det till ett politiskt engagemang. Sen måste ju de som kan rita och bygga hus få göra sitt jobb, men de måste få rätt förutsättningar.

Han ifrågasätter även riktigheten i att allmänheten skulle föredra klassiska fasader i så stor utsträckning som Kultur­nyheternas undersökning visar.

– Som forskare tycker jag att de där undersökningarna är extremt dåligt gjorda. Man kan inte ställa frågorna på det sättet. Jag kan tänka mig att det finns många arkitekter som gärna skulle rita mer klassiska typer av hus. Men igen, man ritar inte för sig själv. Klassiska fasader är mycket dyrare att bygga vilket gör att de inte efterfrågas av byggmästarna, säger Ola Nylander.

Johannes Hulter säger att han inte ser någon motsättning mellan hållbart och vackert, och ger visst medhåll till att marknaden har fått styra.

– Jag tror att många byggare faktiskt vill bygga sådant de kan vara stolta över, men de ska ju ha en vinst och är i grund och botten kapitalister. Det är där vi som politiker måste sätta ­gränser och försvara vårt gemensamma samhälle.