En fotograf kommer till det lilla konungariket Sverige vid norra polcirkelns rand. Med sig har hon en bild av den typiska svenska kvinnan, en stereotyp skapad av Hollywoodfilmer och fördomar. 

– Hollywoodbilden är en blond, kurvig, lite korkad och aningen promiskuös kvinna, även om jag såklart förstod att det inte stämmer överens med verkligheten. När jag väl bodde i Sverige insåg jag hur orättvis den bilden av den svenska kvinnan är, säger Meredith Andrews, som tagit bilder av 50 kvinnor med namnet Anna Andersson och satt ihop dem i boken Anna Andersson – en bild av Sverige. 

Började fundera på namn

Idén att söka upp personer med namnet Anna Andersson uppstod när hon var gravid med sitt första barn. Då började hon fundera på namn, och vad namnet har för betydelse för människors identitet. Hon har tidigare utforskat just identitet i sina fotoprojekt och det här blev ett sätt att skapa ett tvärsnitt för att undersöka den svenska kvinnan och det svenska samhället. 

Varför valde du kvinnor och inte män?

– Traditionellt har det varit kvinnor som byter efternamn vid giftermål, så jag tänkte att spridningen skulle bli större så. Även om Anna Andersson är ett svenskklingande namn så har kvinnorna i boken olika ursprung. Dock är Anna ett kristet namn, så jag hittade tyvärr ingen muslimsk kvinna med det namnet. Det är väl vad som saknas i termer av representation. 

Under större delen av 2014 åkte Meredith Andrews land och rike runt och fotograferade Annor, den äldsta 100 år gammal och den yngsta fyra. För att få tag i personer använde hon Skatteverkets folkbokföringsregister och sociala medier, här var Facebook användbart eftersom de flesta har sitt för- och efternamn som användarnamn. Förvånansvärt många ställde upp, endast tre av dem hon fick kontakt med tackade nej.

– Faktum är att flera hade känt sig lite som ”en i mängden” på grund av sitt vanliga namn, och var glada över att för en gångs skull bli uppmärksammade för det, säger Meredith Andrews.

Finns det något politiskt budskap som du vill förmedla genom boken?

– Jag är ju själv immigrant till Sverige, men har brittisk påbrå och många tar mig därför för svensk när de ser mig. I boken finns flera personer som inte ser ut att heta Anna Andersson vid en första anblick, men är svenskare än vad jag någonsin kommer bli. Boken blir på det sättet en symbol för Sveriges nya ansikte, långt från den blonda stereotypen.