Veckans bild: Erik Berglin

Jag insåg att dessa män förmodligen inte skulle nöja sig med hot om förövaren var en man. Trots detta ville jag skriva något där, medan jag funderade på formuleringen gick jag till en intilliggande bar. Eftersom jag var väldigt nervös inför aktionen tänkte jag att några öl kunde vara stärkande för moralen, men då rädslan aldrig försvann hann det bli många öl och stängning innan jag samlade mod nog att gå bort till strippklubben. Väl på plats gick allt väldigt snabbt och jag minns inte riktigt vad jag skrev innan jag sprang därifrån.

Dagen därpå vaknade jag sent på eftermiddagen, det dröjde en stund innan jag erinrade mig gårdagens händelser. Plötsligt välde ångesten över mig, jag låg och skakade i sängen när jag kom på vad jag hade gjort. Tänk om de hade övervakningskameror, jag var för full för att kolla det, tänk om de hade lyckats ta reda på var jag bor. Helvete också, klart som fan de har kameror, de står säkert utanför och väntar på mig – jag är körd! Efter att den värsta dödsångesten hade lagt sig började jag i stället gräma mig över att jag inte hade tagit några bilder av aktionen. Tänk om de redan hade hunnit måla över texten, då kommer ingen att tro mig! Jag kastade mig på cykeln och 15 minuter senare svängde jag in på Andra Långgatan och gled sakta förbi den skitiga fasaden medan jag läste de darriga, svarta versalerna på väggen: ”UTAN KLÄDER ÄR JAG MG”.

Än i dag har jag ingen aning om vad detta ska betyda, däremot är jag rätt säker på att det inte var värt risken att få träffa männen med de matchande västarna.
 

Erik Berglin, Göteborg, augusti 2014.