– Det räcker inte längre med vardagsgympa – nu ska det vara ultramaraton, säger Malin Sjöström på Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
För många kan träningen vara en hjälp att komma ur dåliga vanor och må bättre. Men för andra – som kan ha svårt att avgöra vad som är lagom – kan ”hälsohetsen” bli den trigger som slår över i ätstörningar.
– Vissa får ångest och mår väldigt dåligt om de inte tränar. Det kan också bli så att man tränar även när man inte borde, som när man är sjuk. Man tvingar kroppen, säger Malin Sjöström.
Träningen tar över
Beteendet kan vara ett tecken på ortorexi. Det är inte en egen erkänd diagnos men har blivit ett uttryck för att beskriva när någon blir extremt fixerad vid en hälsosam livsstil, så pass mycket att blir ett hinder i vardagen och farligt för kroppen. Det blir svårt att upprätthålla ett socialt liv då kosten och träningen tar över varje vaken timme.
För en person som lider av ortorexi kan kommentarer på gympasset i stil med ”När du känner att du inte orkar mer – pressa dig ännu hårdare!”, vara direkt farliga, menar Malin Sjöström.
Upplever ökad hets
Hon upplever att hetsen hela tiden ökar och att vanligt folk i allt större utsträckning har ambitionen att träna på elitnivå. Malin Sjöström berättar om en bekant som springer mycket och som nämnde det för en vän. ”Jaha, det visste jag inte!”, utbrast vännen, ”Det har jag inte sett något om på Facebook”.
Sociala medier har bidragit till att öka träningshetsen. Alla prestationer ska visas upp, granskas och bedömas.
Som kommunikatör på Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar, får Malin Sjöström ta emot många samtal från personer vars livsstilsvanor är på väg att spåra ur.
– Vi märker att ätstörningarna kryper ner i åldrarna. De som insjuknar är yngre än de har varit tidigare. Dessutom märker vi att allt fler i gruppen medelålders kvinnor drabbas, säger Malin Sjöström.
Totalt lever ungefär 100 000 personer med någon typ av diagnostiserad ätstörning i Sverige i dag. Men mörkertalet är stort och antalet tros vara betydligt större.
Många fler upplever ett missnöje med sin kropp, som exempelvis 80 procent av alla 15-åringar. Det gäller både tjejer och killar.
Dolt killproblem
För killar kan ohälsan många gånger vara svårare att upptäcka, eftersom bilden av ätstörningar är så intimt kopplad till framför allt unga tjejer. Det finns en stor skam att söka hjälp.
– Det finns många myter kring ätstörningar. En av de vanligaste är att bilden av en ätstörning är en utmärglad, ung tjej – men så behöver det inte alls yttra sig, säger Malin Sjöström, som själv led av ätstörningar under arton års tid.
När hon var som mest vältränad och omgivningen uppfattade henne som ”otroligt fräsch och hälsosam” – då mådde hon som allra sämst.
– Jag hetsåt och tränade sedan för att kompensera för det jag ätit. Träningen blev ett sätt att hantera ångesten. Folk imponerades av min disciplin: ”Oj, vilken karaktär, vad duktig du är!” kunde de säga. Det sporrade mig. Jag ville hela tiden överträffa mina resultat, tog fler pass och tyngre vikter. Jag tänkte att nu lever jag verkligen bra och hälsosamt, berättar Malin Sjöström.
Destruktiv träning
Men den tuffa träningen bröt istället ner henne. Till sist fick hon hjälp av en psykolog och lyckades ta sig ur det. I dag arbetar hon med att hjälpa personer i samma situation.
En viktig del i arbetet för Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar är att de avråder från alla typer av dieter.
– Ofta ser vi att en ätstörning utlösts av någon typ av diet som gått över styr. Om man befinner sig i riskzonen från början så kan dieten bli en utlösande faktor, säger Malin Sjöström.
Vilket tips kan du ge till den som vill gå mot strömmen i denna ”hälsofundamentalistiska” tid?
– Våga vara vanlig och medelmåttig. Lyssna på kroppen – du måste inte alltid träna hårt och ruta in hela livet i scheman. Ibland kan det räcka att rensa ogräs i blomsterrabatten, känn dig nöjd över det, säger Malin Sjöström.
