Året utan sommar, 1816, föddes idén om Frankenstein och hans monster. Klimatet var ovanligt blött och kallt efter att den indonesiska vulkanen Tambora fått ett utbrott och sprutat sådana mängder aska ut i atmosfären att solljuset delvis hindrades från att nå jorden. Blixtarna studsade mot bergen och åskan dundrade över vattenytan när sällskapet som samlats i Lord Byrons villa vid Genevesjön började berätta spökhistorier för varandra.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den 18-åriga Mary Shelley – dotter till Mary Wollstonecraft, författare till den feministiska urtexten ”Till försvar för kvinnans rättigheter” – var en av de närvarande. Här fanns också Percy Shelley, Marys framtida make. Poeten var ännu gift med sin första fru men relationen med Mary hade redan resulterat i två barn. Ett hade dött men sonen fanns med dem på resan. Under kvällen kom Lord Byron med en utmaning – vem kunde skriva den bästa skräckhistorien?
Publicerades på nyårsdagen
Inspirationen tröt till att börja med för Mary men så gav en vakendröm henne embryot till ”Frankenstein: eller den moderne Prometeus”. På nyårsdagen 1818 publicerades romanen anonymt och i dag, 200 år senare, är Frankenstein en återkommande referens i kulturen och samhällsdebatten.
Bokens unga student Victor Frankenstein fascineras av naturvetenskapens mysterier och uppslukas av frågan: Varifrån kom själva livet? Han blir besatt av att hitta ett svar och efter att grundligt ha undersökt både de levandes anatomi och människokroppens förruttnelse finner han det han söker.
”Efter dagar och nätter av outtröttligt arbete, lyckades jag upptäcka livets ursprung, och, vad mera är, jag fick själv förmågan att ge livlösa varelser liv.”
Frankensteins experiment kommer att få ödesdigra konsekvenser för honom själv och dem han älskar. Berättelsen tolkas ofta som en varning mot att ”leka gud” inom vetenskapen och Frankenstein är i dag ett begrepp som titt som tätt appliceras på innovationer som tänjer gränserna mellan det som (för tillfället) ses som naturligt respektive konstgjort. Aktuella exempel är stamcellsforskning, GMO, kloning, odling av mänskliga organ,och artificiell intelligens.
Vad är en människa?
Berättelsen om Frankenstein väcker frågor. Vad innebär det att vara människa? Vilka rättigheter har ett artificiellt medvetande? Hur stor är risken att vi en dag skapar något som kan dominera eller förgöra människan? ”Du är min skapare, men jag är din herre – Lyd!” uppmanar det fysiskt överlägsna monstret Frankenstein.
Att romanen är skriven enbart för att avråda från djärva vetenskapliga experiment är knappast troligt. Frankensteins forskning baserades på de dåtida vetenskapliga strömningar som Mary Shelley och hennes vänner följde med stort intresse. Romanen har sin början i mitten av 1700-talet då elektricitet är ett nytt och mystiskt fält. I slutet av seklet börjar italienaren Galvani experimentera med ström och döda djur. Hans brorson Giovanni Aldini tar över stafettpinnen och genomför 1803 ett omskrivet experiment på en nyligen avrättad fånge i London. Elektricitet genom mannens kropp får det ena ögat att öppnas, handen att lyftas och benen att röra sig. Många åskådare tror att han återförts till livet.
Ensamhet och utanförskap
Många tolkar i stället Mary Shelleys berättelse som en varning för att skapa något men sedan inte ta ansvar. När varelsen slår upp ögonen blir Frankenstein vettskrämd av dess avskyvärda utseende. I stället för att ta hand sin skapelse flyr han och lämnar både varelsen och världen åt sitt öde. Ensamhet och utanförskap får det från början oskyldiga monstret att utveckla ett hämndbegär mot den värld som avvisat honom, inte minst Frankenstein. Med en ansvarstagande vetenskapsman, eller förälder, hade historien slutat annorlunda. Och vem är då egentligen monstret, Frankenstein eller hans skapelse?
Bokens Frankenstein bygger sin varelse av materialet från obduktionsrum, slakterier och benhus. Varför vetenskapsmannen föredrar det framför ett komplett lik motiveras inte. I romanen ”Frankenstein i Bagdad” som släpps på engelska i januari finns däremot en logisk förklaring till att varelsen är ihopsatt av småbitar. Skaparen i boken, skrothandlaren Hadi al-Attag, använder sig nämligen av kroppsdelar efter människor som sprängts sönder i bombdåd i den irakiska huvudstaden. Delarna blir till en varelse fast besluten att hämnas de mördade människor av vars kroppar han är sammansatt. Men, visar det sig, alla bitar kommer inte från offer. Romanen är skriven av den irakiska författaren Ahmed Saadawi och har belönats med arabvärldens mest prestigefyllda litteraturpris, International Prize for Arabic Fiction. Saadawi har pratat om sin ”Frankenstein” som en symbol för Iraks nutida problem och även ett förkroppsligande av den irakiska identiteten med dess olika etniciteter och sekter, där det sällan går att se grupper som enbart offer eller förövare. Även om temat på många sätt skiljer sig avsevärt från originalet kan vi åter ställa frågan: Vem är egentligen monstret?
4 x Frankenstein
Frankensteins brud
En nyinspelning av filmen ”Frankensteins brud” från 1935 (uppföljare till klassikern med Boris Karloff som monstret) är på gång. Den skulle ha haft premiär våren 2019 men har nu skjutits upp, anledningen sägs vara att manuset ska omarbetas. Javier Bardem ska spela monstret och Angelina Jolie hans flickvän.
”Dr Frankenstein”
Den italienska neurokirurgen Sergio Canavero har fått smeknamnet ”Doktor Frankenstein” då hans mål är att transplantera ett mänskligt huvud till en ny kropp. Han hävdar att han i höstas genomfört ett framgångsrikt försök med ett lik där ryggrad, blodkärl och nerver ska ha sammanfogats med den nya kroppen. Många forskare är skeptiska till Canavero och hans planer, inte minst av etiska skäl.
Ex Machina
Kan ses som den högteknologiska erans Frankenstein. Den geniale skaparen av ett Facebook-likt socialt nätverk konstruerar en robot så avancerad att den verkar ha ett eget medvetande. ”Ex Machina” (2015) är också ett exempel på hur många nyare adaptioner på Frankenstein-temat gärna väljer bort det groteskt fula monstret mot en varelse så vacker att det också blir en faktor.
Frankenfood
Genmodifierad mat, GMO, brukar då och då kallas frankenfood, allra främst av metodens stora skara kritiker. Genteknik används till exempel för att göra grödor och livsmedel mer motståndkraftiga men även för att förändra näringsinnehållet. Gensaxen CRISPR (Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats) är den just nu mest omtalade tekniken för att göra förändringar i arvsmassan.
