Det finansiella systemet har sedan länge kapat alla band till verkligheten. Det spekulerar i människors rädsla, oro och förväntningar. Och de riktigt stora pengarna går att tjäna på rädsla för kriser, krig och naturkatastrofer. Herman Geijer har sett en serie på SVT och lärt sig vad katastrofobligationer är för något. Det är en växande bransch.
Herman Geijer
Vi lever i en värld där det finansiella systemet är helt bortkopplat från den fysiska verkligheten. En värld där en stor del av ekonomin inte alls styrs av vad vi behöver eller ens vill ha, utan endast av möjligheten att tjäna mer.
Eller för att uttrycka det med marxistisk terminologi – en värld där bytesvärdet är helt separerat från varornas bruksvärde. Det här är dessutom en värld som de allra flesta av oss inte vet något om, eller har någon som helst kontroll över.
”Den nya ekonomin” (Planet finance) är en holländsk produktion i tre delar som visas på SVT Play under de närmsta två åren. Seriens första del handlar om råvaror och berättar bland annat om hur oljepriset under en period var negativt.
Du kunde alltså få pengar för att ta emot olja.
Det berodde inte bara på att efterfrågan minskade, utan på spekulation mot priset. Priset på olja, guld och spannmål sätts nämligen inte av oss konsumenter, det sätts genom spekulation av ofantligt rika människor och bolag.
I seriens andra avsnitt får vi träffa de som tjänar pengar på kriser, eller snarare att spekulera i om kriser kommer att inträffa. I vänsterteoretisk debatt pratas det mycket om att kriser är möjligheter. För spekulanterna är det verkligen så. När allt är lugnt finns inte särskilt stora möjligheter att göra vinster, men kriser ökar möjligheten.
I seriens tredje del diskuteras bubblor och finanskrascher. Vi får träffa ”blankare”. Det vill säga människor som letar efter upplåsta börsvärden, och satsar pengar på att aktierna ska krascha, samtidigt som de undersöker vad som gör att värdet är uppblåst. Sedan avslöjar de bluffen och när aktiekursen störtdyker går de därifrån med storkovan.
I Bonny Doon i USA, fick invånarna själva klara katastrofen genom att bygga en brandgata.
Katastrofobligationer
Ett känt exempel på blankning är försöket att sänka Game stop-aktien 2021. Det orsakade en motkampanj på internetforumet Reddit som drev upp kursen från runt tre, fyra dollar till nästan femhundra dollar per aktie.
Men framförallt handlar serien om spekulanterna som tjänar pengar på katastrofobligationer. ”Cat bonds” som de också kallas, är en form av värdepapper som påminner om försäkringar. Spekulanterna lägger in en viss summa som de får igen (plus hög ränta) om inget händer under tidsperioden den gäller. Om en väl definierad katastrof däremot inträffar, blir de av med pengarna de lagt in.
Brandkåren kommer inte
I avancerade simulationer räknar spekulanterna på om det är en bra investering att satsa mot att en brand, en tyfon, en översvämning eller ett meteoritnedslag, kommer att inträffa.
Marknaden har uppstått eftersom de stora försäkringsbolagen vägrar försäkra områden som till exempel har hög risk för bränder. Något som i vissa fattiga områden i USA lett till att brandkåren inte dykt upp när skogsbranden väl är ett faktum.
Serien exemplifierar med samhället Bonny Doon i Santa Cruz-trakten som drabbades av det värsta åskovädret på 50 år. Till slut stod allt i lågor. Och invånarna fick klara katastrofen genom att själva bygga en brandgata.
Men bygden har en av de högsta riskerna för bränder i Kalifornien. Och inte ens Cat bonds vill försäkra platsen. Löftet att försäkra det ingen annan vill försäkra håller inte.
Cat bonds handlas nu genom hedgefonder där den minsta insatsen är 100 miljoner dollar. Fondernas jobb är att se till att ersättningarna för katastroferna aldrig betalas ut genom att komplicera och detaljstyra regelverket. Genom att minimera risktagandet.
Avkastningen är hög för investerarna.
Och den globala upphettningen gör att marknaden växer för varje dag.
Under Covidpandemin syntes samma mönster som går att se vid nästan varje katastrof. Investerare tjänade på den, vanliga människor förlorade mest. Sedan 2020 har den rikaste en procenten tagit nästan två tredjedelar av allt nytt välstånd, enligt Oxfams rapport ”Survival of the Richest” från januari 2023.
Rapporten slår fast att varje miljardär är ett politiskt misslyckande. Det är lätt att se att resurserna skulle kunna göra nytta på andra håll. Dessutom orsakar en miljardär i runda slängar en miljon gånger mer koldioxidutsläpp än en genomsnittlig person på planeten.
Det är siffror som är svåra att ta in.
Men även om vi skulle, som rapporten föreslår, beskatta de superrika i större omfattning skulle det finansiella systemet fortsätta driva på kriserna. Det krävs lagstiftning för att komma till bukt med problemen.
Kriser med klasskaraktär
En av spekulanterna i serien menar att en koldioxidskatt vore en bra idé för att stabilisera priset på olja. Han berättar att han till och med investerat i att det ska bli en skatt på koldioxid. För i den nya ekonomin går det att skapa nya marknader för allting. Och en ny marknad är en ny möjlighet att tjäna pengar.
För spekulanterna kan rädsla och begär mätas i grafer.
Att kapitalismen hamnar i kriser är en del av dess väsen. Ståle Holgerson lyfter i boken ”Krisernas tid – Ekologi och ekonomi under kapitalismen” (2022) att kapitalismen inte skulle överleva utan kriser. Den kreativa förstörelse som uppstår leder till nya investeringar som kan skapa mer kapital. Krisen är ett stålbad som leder till omstrukturering av kapitalet.
Skattetekniska förändringar kan inte lösa det.
Att de som har minst resurser drabbas hårdast av kriser och katastrofer är välbelagt. Kriserna har en tydlig klasskaraktär. Även om enskilda kapitalister kan förlora på en kris så är det bra för kapitalismen som helhet.
I serien får vi träffa några av förlorarna också. Småsparare som luras in i att börja spekulera genom avancerad marknadsföring och de filippinska arbetare ombord på oljetankers som tvingades tillbringa över ett halvår i sträck på båten när ingen ville ta emot oljan.
”Den nya ekonomin” slår fast att det inte är förmågan att vara smartast eller snabbast eller att kunna förutspå framtiden som avgör om du kan tjäna pengar i det finansiella systemet. Det handlar om att förstå hur människans känslor fungerar. För spekulanterna kan rädsla och begär kan mätas i grafer.
Ett kasino där ägarna vinner
Risk blir i likhet med allt annat en vara som extremt rika människor kan handla med. Det är våra pensionspengar, våra besparingar och vår framtid på planeten utifrån ett resursperspektiv det handlar om.
Det finansiella systemet är bortom demokratisk kontroll och kan egentligen mest liknas vid ett kasino. Och som alla vet är kasinon något som de flesta vanliga spelare förlorar på. Ägarna vinner.
