Fråga: Jag och mina kompisar har läst boken ”Hemligheten”, och börjat se ett mönster mellan de killar vi gillar och anknytningsmönster. Vi tycker ofta att de snyggaste killarna verkar ha en otrygg anknytning vilket gör att de inte kan knyta an, inte vill binda sig och ogärna tar känslomässigt ansvar. Vad tror du det beror på?
Svar: Vad som är snyggt och attraktivt är till stor del en subjektiv bedömning, även om det finns skönhetsideal som vi blir påverkade av. Därför kan man inte säga att alla snygga killar har samma, otrygga, anknytningsmönster. Det finns förvisso forskning som visar att normativt snygga personer bemöts annorlunda jämfört med icke snygga, men det handlar här om ett bättre bemötande, att snygga personer blir vänligare bemötta, har lättare att få jobb, etc. Detta skulle kunna tala för att dessa personer har det lättare i livet snarare än svårare. Men en otrygg anknytning grundläggs i barndomen i relation till viktiga vuxna.
Vilket anknytningsmönster och vilka erfarenheter man har med sig kan påverka vilka personer man faller för eller vilka situationer man försätter sig i. Man kan omedvetet dras till en viss typ av person eller en viss typ av beteenden, trots att man far illa av det, för att man är van vid och känner sig hemma i relationsmönstret. Med andra ord är det kanske inte alla snygga killar som har en otrygg anknytning utan ni kanske bara attraheras av killar som är otryggt anknutna. Om man en gång går in i en dålig relation behöver man givetvis inte analysera hela sig själv och sin anknytning. Men om man hela tiden dras till personer eller går in i relationer man inte mår bra av kan det absolut vara klokt av att lära känna och förändra sina egna mönster.
Man ska vara försiktig med att diagnosticera andra personer utifrån en bok eller en artikel i en tidning. När man läser om olika psykologiska fenomen som till exempel anknytning, personlighetsstörningar, psykiska sjukdomar etc, är det lätt att övertolka och hitta tecken på dessa tillstånd hos en själv eller människor runt omkring. Ofta kan man höra personer som läst ett reportage om psykopater på jobbet som tycker sig inse att kollegan eller chefen minsann passar in på alla kriterier, eller att psykologistudenter plötsligt undrar om de har alla tillstånd de läser om. Att ställa diagnos eller analysera någons anknytning kräver mer än en populärvetenskaplig bok i bagaget.
