Som Dagens ETC tidigare har rapporterat är en av de mest iögonfallande posterna i Sverigedemokraternas kulturbudget planerna för folkbildningen.
Nästan en miljard kronor – 905 miljoner kronor för att vara exakt – vill partiet kapa medlen till landets studieförbund och folkhögskolor med nästa år. Året efter sänks bidraget med ytterligare 35 miljoner.
Drastisk besparing
Förslaget ligger i linje med vad partiet föreslagit tidigare år, men besparingen i år är än mer drastisk. Partiets linje i frågan har utvecklats i en rad motioner de senaste åren. Folkbildning som idé säger sig partiet värna, men man vill hårdbanta anslagen och kontrollera vart pengarna går. Partiet vill exempelvis dra ner antalet platser på allmän linje och införa betyg på kurserna. De vill också strypa medlen till så kallade ”samhällssplittrande projekt eller idéer som leder till motsättningar och utanförskap”. Enligt partiets logik bör därför ”allt statligt stöd till mångkulturalistiska verksamheter, även inom ramen för folkbildningen, dras in”.
”En nedläggningsagenda”
Lawen Redar, Socialdemokraternas talesperson i kulturfrågor, konstaterar att SD:s kulturpolitik innebär en slakt på folkbildningen som vi känner den.
– Det är ingen nyhet att varhelst SD är med och styr i landet så skär de i budgeten för folkbildningen. Och nu sänker de anslagen med nästan en miljard. En så omfattande neddragning skulle innebära att man knappt skulle kunna bedriva verksamhet överhuvudtaget. Det handlar om en nedläggningsagenda för folkbildningen.
Lawen Redar, vars regering höjer anslagen till folkbildningen något i år, säger att hon är osäker på vilken linje som väger tyngst inom partiet: att banta ihjäl folkbildningen eller att ta kontroll över den och styra den politiskt.
– Deras politik drar åt båda hållen. Vad som är solklart är att deras förslag skulle ta död på den fria folkbildning vi har i dag.
M kapar 300 miljoner
Men SD är inte ensamma i riksdagen om att vilja strypa anslagen. Precis som förra året vill Moderaterna minska bidragen, den här gången med 305 miljoner kronor per år med start 2021. Och den anslagsökning till studieförbunden som regeringen presenterade i sin höstbudget avvisas också.
– Vi är tydliga – vår budget lovar inte allt till alla. Vi prioriterar barn och unga i vår budget, skriver Moderaternas kulturpolitiska talesperson Lotta Finstorp i ett mejl och fortsätter:
– Regeringen har under de senaste åren kraftigt ökat anslagen till folkbildningen. Det skedde i anslutning till den stora flyktinginvandringen hösten 2015. Vi anser därför att det idag är rimligt att flytta medel från folkbildningen till vårt stora kulturpaket för barn och unga i utsatta områden.
Hur ser Moderaterna på att SD skär ner med en hel miljard
i anslagen?
– Varje parti gör sina egna prioriteringar.
Lawen Redar är helt säker på att ett regeringsskifte skulle få kännbara effekter för folkbildningen.
– Jag är väldigt bekymrad över detta. Folkbildningen har inte varit den mest högljudda delen av kultursfären. Samtidigt är folkbildningen helt unik. Den möter individen där individen finns. Jag är övertygad om att bildade människor inte lockas att ledas av reaktionära regimer. Det är bristen på bildning som gör att vi ser ett polariserat klimat över hela västvärlden.
V vill öka anslagen
Vänsterpartiet är det parti som satsar mest på folkbildningen. I sin nya skuggbudget lägger partiet 160 miljoner mer än regeringen på utgiftsposten varje år. Partiet vill också tillföra 25 miljoner till särskilda insatser.
– Folkbildningen har hamnat i skymundan när man pratar utbildningsfrågor. De har stått utanför i andra utbildningsinsatser, vilket är synd, säger partiets kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki och fortsätter:
– Folkhögskola innebär en andra chans för en stor grupp, vilket är enormt värdefullt. Folkhögskolan är väldigt duktig på att nå grupper med funktionsnedsättning och neuropsykiatriska diagnoser. Färre platser på allmän kurs innebär att betydligt färre får den chansen.
Hon konstaterar också att SD:s linje är motsägelsefull:
– Det vill skära ner på riktade utbildningar till nyanlända. Samtidigt klagar man på att integrationen är dålig. Deras ingång är att de tycker at vi andra politiker styr, när de samtidigt vill se mer kontroll.
Detta vill partierna med folkbildningen
Regeringen
… har tillsammans med januaripartierna höjt anslagen till folkbildningen från 4,3 miljarder kronor till 4,5 miljarder kronor i höstens budget. Nästföljande år glider anslagen tillbaka något.
I budgeten för 2021 och 2022 finns det också ett extrabidrag på 50 miljoner till studieförbunden som kan riktas till utrikes födda kvinnor och vid behov andra relevanta målgrupper som står långt ifrån utbildning eller arbetsmarknaden.
Vänsterpartiet
…vill satsa 160 miljoner mer än regeringen årligen fram till 2023, samt tillföra 25 miljoner till särskilda insatser.
Moderaterna
… vill banta bidragen med 305 miljoner kronor per år. Och den anslagsökning till studieförbunden på 50 miljoner kronor som regeringen presenterade i sin höstbudget slopas.
Sverigedemokraterna
…vill skära 905 miljoner från folkbildningen i sin skuggbudget. Året därefter önskar man kapa 940 miljoner.
Kristdemokraterna
… skiljer sig endast från regeringen under punkten som rör satsningar på att lära invandrare svenska, som partiet lyfter från folkbildningen till Länsstyrelserna.
Källa: partiernas budgetdokument.
