– Besökaren får ta del av många olika berättelser, för det är ju så det ser ut, hatbrott riktar sig inte bara mot en grupp av människor, säger Carina Sjöholm, museichef på Göteborgs stadsmuseum.

Vi och Dom är en vandringsutställning producerad av Polismuseet i Stockholm, som kändes given att ta till Göteborgs stadsmuseum, menar Carina Sjöholm.

– Ämnet är nytt för oss, men passar väldigt bra in i vårt mål att inkludera fler Göteborgare, att jobba för att alla ska känna sig välkomna, och i vårt uppdrag att arbeta med demokrati och mänskliga rättigheter, säger hon.

Historisk tillbakablick

Förutom vittnesmål från människor som blivit utsatta för hatbrott, innehåller utställningen också fakta om vad hatbrott egentligen är, om lagstiftningen, och om hur man själv kan agera. Över en lång vägg kan besökaren också lära sig om historiken – som att homosexualitet förbjöds 1864, och hur det dröjde till 1979 innan det inte längre räknades som en sjukdom. Här skildras också specifika hatbrott, som Lasermannens dåd i början av 1990-talet, och attacken på Kronans skola i Trollhättan 2015. Historien är viktig att få med, menar Daniel Finnholm, pedagog på Göteborgs stads­museum.

– Även om det är tydligt att problemen fortfarande är stora, visar det historiska perspektivet också att mycket kan förändras till det bättre. Som hur det först var olagligt att vara homosexuell, medan det nu är olagligt att diskriminera den som är homosexuell. Det ger oss en öppning att prata om framtiden, om vad som kan ha förändrats om tio år, säger han.

”Kan göra skillnad”

Utställningen riktar sig särskilt till gymnasieelever. Alla gymnasieskolor i Göteborg har bjudits in till särskilda skollektioner.

– Att ungdomar lär sig mer om hatbrott, börjar fundera över vad ett hatbrott är och hur vi kan reagera känns väldigt viktigt, särskilt eftersom unga vuxna är bland de mest utsatta, säger Daniel Finnholm.

Förhoppningen är också att utställningen ska bidra till att förståelsen ökar.

– Vi vill att alla ska förstå vad hatbrott innebär, både för individen som utsätts men också för samhället i stort, vad får det för konsekvenser om en grupp människor går runt och känner sig rädda? Men vi hoppas också kunna ge en insikt i att man själv faktiskt kan göra skillnad, säger Daniel Finnholm.

Både han, Carina Sjöholm och Sebastian Larsson, museipedagog även han, menar att ökad förståelse gör det svårare att själv utsätta någon för hatbrott. Förståelse minskar klyftan mellan vi och dom.

– Hatbrott handlar ju sällan om hat, utan grunden för det är fördomar. Kan vi få folk att börja fundera över sina egna fördomar, och sedan agera, då har vi kommit en bra bit, säger Sebastian Larsson.