”Utopierna är på väg tillbaka”

Från och med i höst kan du läsa högskolekursen Spekulativ fiktion – visioner om det hållbara samhället på Campus Norrköping. Bakom den står Michael Godhe, 52, idéhistoriker från Norrköping, som efter studier i Uppsala och disputation i Linköping har han återvänt till hemstaden och högskolan, där han förutom undervisning även ägnar sig åt egen forskning, främst kring science fiction-litteratur. Och därifrån är steget till hållbara samhällen och utopier inte så långt som man kan tro. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Handlar inte bara om miljö

Visioner om hållbarhet handlar inte bara om hur man löser
miljö- och klimatfrågorna. Det handlar också om hur samhället ska utformas med sociala hänsyn i fokus.

– Ser man lite bredare på det, så är hållbara samhällen en grundtanke som diskuterats ända sedan antiken, men det betydde naturligtvis något annat än i dag, säger Michael Godhe.

Begreppet hållbarhet, som vi känner det i vår tid, började diskuteras på allvar under 1700- och 1800-talen.

– Den utopiska socialisten Robert Owen stod mitt i den industriella revolutionen i England och började formulera visioner om hur samhället skulle byggas mer hållbart. Och fransmannen Charles Fourier skrev mängder av utopiska skrifter om småskaliga samhällen, berättar han.

Behöver tänka utanför banorna

Begreppet hållbar utveckling är dock inte helt oproblematiskt, menar Michael Godhe.

– Utveckling och framsteg har varit centrala delar av det europeiska västerländska tänkandet i minst 300 år. Men man behöver kanske till och med tänka utanför de banorna. I stället för att tänka ut hållbara transportsystem måste man kanske gå ett steg längre och tänka annorlunda kring transportsystem i sig, exemplifierar han.

Men han betonar att det inte handlar om att vara motståndare till utveckling. Det handlar i stället om att försöka tänka bortom rådande tankeparadigm för att hitta lösningarna på dagens samhällsutmaningar. 

”Vi behöver utopier”

Utopierna hade sin blomstringstid under 1800-talet för att sedan misskrediteras under 1900-talet.

– Det sovjetiska samhällsexperimentet lyckades inte så bra, och utopister började ses som verklighetsfrämmande, beskriver Godhe.

Vid den här tiden kom också dystopierna, som varnade för utopierna utan att erbjuda några lösningar.

Men Michael Godhe menar att synen på utopier håller på att förändras.

– I den kris vi har i dag behöver vi utopier och jag tror att de är på väg tillbaka. Vi behöver tänka bortom det för givet tagna, även om det är svårt.

Det är också vad hans kurser ska handla om – att titta på hur visioner om hållbara samhällen gestaltats i litteratur och på film, och mot bakgrund av dem försöka hitta nya tankesätt kring dagens samhällsutmaningar. 

Kurserna, som ges på två olika nivåer, riktar sig till studenter inom olika fält, från samhällsvetare till ingenjörer och miljövetare.

– Men alla människor har egentligen nytta av att kunna tänka bortom ramarna.