Backa Carin Ivarsdotter utbildade sig på Konstfack. Genom att jobba med offentlig konst, som exempelvis Sundbybergs simhall och Förbifart Stockholm, har hon kunnat trygga sin inkomst och leva på sin konst i snart 20 år, något som är väldigt ovanligt bland kulturarbetare.

– Rent jobbmässigt tillhör jag den kategorin som har klarat mig ganska bra eftersom jag arbetar med stora offentliga konstverk som sträcker sig över flera år. Men det kan bli en fördröjd effekt och krisen kan komma senare för mig.

– Många konstnärer tvingas starta egen firma, då hamnar man mellan stolarna när det gäller a-kassan. Utbildar samhället massor av konstnärer, så måste det ta ansvar när de sedan möter en oviss framtid utan möjlighet att jobba med det man blivit utbildad till. Systemet borde göras om så att det finns ett skyddsnät även för kulturarbetare som tvingas jobba i korta projekt, blandat med brödjobb och arbetslöshet. Utan konst finns inget samhälle, kulturlivet får samhället att andas, säger Backa Carin Ivarsdotter.

En annan person vars jobb hamnat i coronavirusets grepp är dokumentärfilmaren och redigeraren Ahang Bashi, känd för den Guldbaggsbelönade filmen ”Skörheten”.  Fram till mars månad hade hon händerna fulla med det internationella underhållningsprogrammet ”Persia got talent”, en produktion som nu blivit pausad på obestämd tid.

– Jobbet som redigerare har varit min främsta inkomstkälla, fram till mars månad har jag haft ett bra dagsarvode, vilket gjort att jag kunnat leva bra. Som tur är har jag varken barn eller en dyr livsstil vilket gör att jag fortfarande kan leva tryggt, men hade jag haft barn så hade situationen varit betydligt stressigare. Nu har jag i alla fall tagit tummen ur och gått med i a-kassan, förhoppningsvis leder det till en något tryggare vardag.

Enklare att få stöd

Ahang Bashi är inte ensam. I  mars anslöt sig 1 800 personer från kultursektorn till Unionens a-kassa, att jämföra med 15 personer i februari. Kassan är den största för kulturarbetare och är i dag uppe i 10 000 medlemmar, något som säger en hel del om dagens läge, enligt Harald Petersson, kassaföreståndare vid Unionens a-kassa.

– Kulturarbetare har oftast komplicerade anställningsförhållanen och söker sig inte till a-kassan, då de begränsas av ett krångligt regelverk som gör det svårare att få ersättning, jämfört med andra yrken, men nu när  regeringen lättat på en del restriktioner märker vi en mer positiv attityd till att gå med i  a-kassan.

Nu hoppas han att det ska bli lättare för kulturarbetare att söka ersättning.

– Vi har en aktiv dialog med arbetsmarknadsdepartementet och hoppas på en effektivisering av a-kassan. Nu när vi har ett ökat tryck så kommer handläggningstiden att dröja, men med tanke på den låga kostnad som det innebär att gå med så är det alltid en fördel att ansluta sig till a-kassan.

Vaken om nätterna

Hemma hos Ahang Bashi i Stockholm är det dock inte enbart det ekonomiska som håller henne vaken om nätterna.

– Förlusten av rutiner och det kreativa skapandet i kombination med en stark ovisshet gör en extra sårbar, samtidigt finns det något fint i att många av oss sitter i samma båt, det skapar samhörighet och gör skörheten mer mänsklig, säger Ahang Bashi.