– Hopajola är ett gammalt uttryck som står för allihopa och jorden, alltså byallmänningen, marken som ingen ägde och som tillhör alla, säger Åsa Wistrand och fortsätter att berätta om förhoppningarna om att få ut fler i naturen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det här är ett socialt nätverk som för samman både prylar och kunskap. Man vågar genom detta  kanske lättare ta steget ut i naturen, till föreningslivet eller till att bli en naturvårdare, säger hon och berättar om det demokratiska perspektivet.

– De som är intresserade av att dela saker är oftast miljöintresserade men sedan så är vissa av grejerna rätt så dyra så det finns ett rättviseperspektiv också

Prylar och kunskap till minimal kostnad

Genom att låna produkter gratis, mot en deposition eller en liten avgift ska samtidigt fler upptäcka den kunskap som finns i länets föreningar. Om någon till exempel är intresserad av att spana efter fladdermöss och lånar en fladdermusdetektor så finns kunskapen om både prylen och fladdermössen hos de representerade föreningarna eller hos naturguider.

Enligt Åsa Wistrand är delningen av både prylar och tjänster ett bra sätt att göra naturen roligare och mer tillgänglig. Det finns till exempel även lekar och spel som barngrupper kan använda i naturen.

– När jag är ute i skogen med barnen så är det en upptäckarglädje som kommer fram. Naturen överraskar hela tiden, som ett lek- och busland, men på riktigt. Den är bra för hälsan och i den lär man sig något nytt om sin omgivning.

Ger pengar till naturreservat

Det moderna samhällets intåg har gjort att människor har rört sig mot städerna, där närheten till allt ska spara både tid och möda. Trots det upplever många en stress och brist på tid, något som gör att tiden att upptäcka och återupptäcka naturen kan falla bort.

– En del säger att vi har kommit längre ifrån naturen. Att få tillbaka naturkänslan är viktigt, säger Åsa Wistrand och berättar att tillgången till naturområden i människors närhet då blir viktiga.

– Hopajola ger pengar till reservat som ligger nära bostadsområden, det är det som är första steget till att få ut folk i naturen.

Att människor inte bor lika nära naturen påverkar också den symbios som har uppstått där mellan natur och människa.

– Förr i tiden fick man sköta ängsmarkerna för att överleva, nu jobbar de äldre inte kvar med det och de unga är för upptagna med annat­, säger Åsa Wistrand fortsätter:

– Att skydda skogen är viktigt men vi får vi inte glömma ängsmarkerna. De är ganska krävande att ta hand om och har ett värde med sin biologiska mångfald som man kanske inte direkt kan se.

Om någon skulle behöva låna en lie för att slåttra ängen finns även liar till uthyrning genom uteteket.se. Ännu ett exempel på när nutid möter dåtid, när innovation och beprövade koncept får samverka i symbios.

– Delningsekonomin har verkligen varit på frammarsch under de senaste åren. Sedan så är det ett gammalt och beprövat koncept också, titta bara på biblioteken, säger Åsa Wistrand.