Daniel Anundi är en av dem som har känt sig tvungen att köpa lägenhet för att finna ett boende i Stockholm. Han flyttade hit från Linköping 2010 och hann bo i tre andrahandslägenheter innan han bestämde sig för att köpa.
– Det var under tiden jag bodde i min tredje lägenhet som jag började tröttna. Min boendesituation då var inte helt optimal, när man ständigt bor i någon annans lägenhet känner man sig aldrig riktigt hemma.
Daniel menar att även om hans andrahandskarriär var relativt smärtfri var det tröttsamt att ständigt veta att han skulle behöva flytta ut efter ett par månader. Det som återstod var att köpa bostad.
– Jag kunde ju alltid ha flyttat härifrån, men samtidigt finns de flesta jobben inom min bransch här i Stockholm. Det var svårt för mig att hitta jobb någon annanstans, så det fanns inte så mycket annat att göra än att köpa lägenhet.
Svårt få lån
När Daniel började leta efter en lägenhet hade han två kriterier – han ville ha en lägenhet runt tunnelbanenätet för under en miljon kronor. Trots att han hade ett jobb där han var relativt högavlönad hade Daniel svårt att få ett lånelöfte, eftersom han var anställd på ett vikariat.
– Jag är inte på något sätt i en utsatt situation, ändå hade jag svårt att få lån. Att inte ha fast anställning är inte ovanligt, framför allt inte bland unga där det snarare är standard. Hur ska det gå för dem när enda utvägen är att köpa men man inte kan få lån?
Nu bor Daniel i en etta i Hagsätra. I nuläget är han nöjd med sitt boende, men han oroar sig för en bostadsbubbla som riskerar att spricka.
– Jag är orolig för att se min bostad sjunka 20 procent i värde på bara några månader. Jag har haft tur, och har tur som kan amortera relativt mycket av lånet redan nu.
Stora prisökningar
Bengt Hansson är analytiker på Boverket. Han menar att vi befinner oss i en bostadsbubbla, och det hör till dess natur att många viftar bort tanken på ett dramatiskt prisras. Han hävdar att bubblans tydligaste kännetecken är de stora prisökningarna på framför allt bostadsrätter. När lönerna är höga och räntorna låga skapar det en tro på en framtid där priserna ständigt ökar.
– Hushållen har hittills inte behövt amortera på sina lån med låga räntor, och då har man råd att buda upp priserna på bostäder.
Ingrid Eiken, vd på Svenska Mäklarsamfundet, tror en starkare amorteringskultur kan vara en lösning för att minska skulderna i de svenska hushållen. Hon tycker att den starka skuldsättningen måste tas på allvar, något som Finansinspektionen gjorde när bolånetaket infördes 2010. Nu är det minst 15 procent kontantinsats som gäller för möjligheterna till ett lån.
– Jag tror att bolånetaket har varit bra även om min egen uppfattning är att det hade varit bättre att stärka amorteringskulturen. Dock kan man se att ungas skuldsättning ökat eftersom fler inte har kapitalet som krävs och då tar dyra lån med högre ränta för att få ihop till kontantinsatsen.
Höga skulder
Stefan de Vyers, nationalekonom, tror inte på en sprickande bostadsbubbla med kraftiga prisras som följd. Däremot tror han att kraftiga räntehöjningar skulle kunna leda till en sprickande bostadsbubbla.
– Så länge lågkonjunkturen varar kommer räntorna att vara fortsatt låga. Men de höga skulderna innebär givetvis ett hot mot enskilda familjers och individers ekonomi. Om bostadspriserna sjunker dramatiskt skulle det innebära att många blir kvar med skulder som är högre än värdet på bostaden.
Men Bengt Hansson tror att ett dramatiskt prisras kan inträffa. För att minska risken för detta menar han likt Ingrid Eiken att vi behöver en starkare amorteringskultur och minska möjligheterna till ränteavdrag. När bostadsbubblan kommer spricka, eller om den kommer att göra det, är svårt att svara på.
– Det är lite som att segla i Stockholms skärgård utan sjökort, vi kanske går på grund men vi kanske klarar oss ett tag till. Problemet är att det inte är en särskilt klok politik. Är man en bra seglare om man kör utan sjökort?
Irma Ortega är verksamhetschef för organisationen jagvillhabostad.nu. Hon tycker att situationen på Stockholms bostadsmarknad är orimlig.
– Byggherrar föredrar att bygga bostadsrätter framför hyresrätter. Efterfrågan är så pass hög att många med kapital kan köpa lägenheterna redan innan de är byggda, och på det sättet får byggherren finansiering för att genomföra projektet.
Irma Ortega säger att marknaden är anpassad för äldre, därför att det är i princip omöjligt att få en hyreslägenhet med en kötid på mindre än tio år. Dessutom ställs höga krav på hyresgästen.
– Blir du erbjuden en lägenhet krävs att du har en viss inkomst och anställningsform, och det är få unga som har fast anställning idag. Man kanske har inkomsten men inte anställningsformen som efterfrågas.
Irma Ortega tycker att strukturerna måste ses över, för att göra det lättare för unga att komma in på bostadsmarknaden, genom att till exempel tillåta kontraktsskrivning med en vän. Kommunerna måste ta större ansvar och föra en markpolitik som gynnar bostadsmöjligheterna för unga genom att bygga fler mindre lägenheter.
– Kräver kommunerna att mindre lägenheter byggs måste byggbolagen anpassa sig efter det. Och den efterfrågan finns, det är den politiska viljan att förändra som saknas.
Veronica Olofsson
