BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– En färsk granskning från Skolinspektionen visar att lärare känner sig osäkra och ett behov av kompetensutveckling. Det saknas också läromedel, säger hon.
Nathalie Simonsson menar att det är viktigt att alla ungdomar får tillgång till samma information. Hon är skeptisk till det traditionella upplägget med tjej-och killgrupper. Enligt Nathalie Simonsson riskerar det att resultera i att tjejer och killar får olika budskap.
– Det finns till exempel uppfattningar om att killars och tjejers kroppar är mycket mer olika än vad de egentligen är. Det är något jag vill utmana med den här boken.
Ett annat exempel är att det fortfarande finns en skam kring tjejers sexualitet.
– Vem får göra vad, hur känner man inför sin egen kropp. Jag hoppas att boken kan skapa ett samtal kring den ojämställdhet som finns gällande hur vi ser på tjejer och -killar, känslor och sexualitet, fortsätter hon.
Känslor får stort utrymme i ”Viktigast av allt”. Nathalie Simonsson vill dels lyfta fram det självklara: att människor av alla kön ska få tillgång till hela känsloregistret. En annan aspekt är psykisk ohälsa och självmordstankar.
– Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga – men inga tonåringar jag möter har varit med om att vuxna har tagit upp ämnet. Då menar jag på ett allmänt sätt: Vad är självmordstankar och vad kan man göra om man mår dåligt? Vi behöver prata mycket mer om det.
Nathalie Simonsson berättar att självmordstankar är vanligast bland unga transpersoner. Enligt henne behöver skolorna bli bättre på att prata om hbtq-frågor.
– Det finns fortfarande en stor tystnad. Som förälder kan man försöka att inte förutsätta saker och att i samtal med sin tonåring öppna upp för alla möjligheter och alternativ.
Hon konstaterar att ”nästan alla föräldrar känner sig osäkra” när det gäller att prata sex och samlevnad med sina barn. Men enligt Nathalie Simonsson är det en missuppfattning att tonåringar inte vill ha de samtalen.
– Det tror jag verkligen att vi ska ta till oss av. Våga prata om relationer och sexualitet, och våga tro på att den unga faktiskt vill det. Även om tonåringen till en början beter sig som att det är pinsamt eller avisar det.
Kontinuitet är viktigt för att det inte ska bli pinsamt, menar Nathalie Simonsson. Det är bättre att prata om det litegrann då och då än att ha ett stort samtal som ska rymma allt. Enligt henne är det lätt som förälder att bara ta upp sådant som man är orolig för, men det bästa är om man också kan prata om det som är ”pirrigt och spännande”.
– Det är vanligt med punktinsatser. Skolan går in med en temadag och föräldrarna sätter sig ner vid köksbordet en skälvande söndagseftermiddag. Det är klart att det blir jobbigt, pinsamt och märkligt.
Apropå #metoo, hur ska man prata med sina barn om sexuella övergrepp?
– Återigen är det viktigaste att prata om det, inte att veta exakt vad man ska säga. Tystnaden är det farligaste, tänker jag. Tonåringar vet redan mycket, och har kanske själva erfarenheter av trakasserier. Att vi är tysta gör inte att något försvinner.
– När man pratar om övergrepp och trakasserier säger man att det är fel och olagligt. Men vi kan ta ett mycket större samtal. Vi kan prata om jämställdhet, hur man ser på män och kvinnor, dåliga grupptryck, vad man kan göra om man ser att något dåligt händer eller vet om att någon blir taskigt behandlad. Alla tonåringar jag möter har tankar om det, och vill prata mer om frågorna.
