Under den heta biosommaren har tajtsklädda spindelmän, genmuterade X-Men och supersköldsbeväpnade soldatmän räddat mänskligheten från skurkar på löpande band. För superhjältetrenden visar inga tecken på att mattas av, tvärtom. Ett säkert sätt att få folk att faktiskt vilja spendera pengar på en biobiljett är att ställa till med specialeffektsspäckade 3D-spektakel.
Men även tv-kanalerna vill ha en del av superkakan. Bara närmaste året har minst fem nya superhjälteserier premiär. Jakten för att skapa en succé med nya originella hjältar – och skurkar – har fått tv-makarna att gräva djupt i backarna med serietidningar.
För utan serierna – inga superhjältar.
”Moralisk självhjälp”
Malin Söderberg är skribent med en livslång passion för serier.
– Mest älskar jag nog serier för att jag älskar historier om superhjältar, eller folk med diverse förmågor som försöker leva vanliga liv samtidigt som de också måste slåss för det goda, eller det onda.
– Serier är ett ganska fritt medium, det finns så många bra historier som berättas, allt från vardagsrealism till superhjältar och komplett eskapism på främmande planeter.
Malin Söderberg berättar att gång i tiden så skapades hela den västerländska superhjältegenren med hjältar som Stålmannen och Captain America för att inspirera unga, främst pojkar, i krigstider.
– Många av dem växte upp utan fäder och därför var det viktigt att visa positiva förebilder, vilket är anledningen till att många superhjältar hade ovanligt unga sidekicks.
Senare utvecklades genren till att mer handla om generell moral.
– Superhjältar skulle kunna klassas som lite av en moralisk självhjälp. De står för de värderingar vi nog gärna skulle se i oss själva. Som viljan att vara en god människa, någon som folk ser upp till, inte bara för superkrafterna utan också för vår förmåga att göra bra saker för dem omkring oss. Hulken är en av mina favorithjältar, för han måste aktivt kämpa för att vara en bra person.
Problem med budget
Ett problem med superhjältar i tv är budgeten. Vad är väl en superhjälte utan sina fantastiska krafter – men att visa dessa på ett tillfredställande sätt kostar pengar. Publiken är van vid att se fantastiska actionscener på bio, och det blir lätt antiklimax då tv-serier inte har en chans att ha råd med lika maffiga effekter, avsnitt efter avsnitt.
– Jag tror det finns enorm potential att skriva superhjälteserier för tv där krafterna folk har är anpassade till vad seriens budget klarar av. Heroes hade en fantastisk första säsong eftersom den klarade av att bygga karaktärer med krafter som serien hela tiden hade råd att visa.
Potential och brister
Agents of Shield och Arrow är de superhjälteserier som går på tv just nu. Malin ser både potential och produktionsbrister.
– Väldigt tidigt i Arrow började den lida lite av Superman/Clark Kent-problematiken, det vill säga det var ganska uppenbart vem Arrow egentligen var. Agents of Shield har några riktigt fina avsnitt, speciellt när de låter grupp-dynamiken ta lite mer plats.
Malins Söderbergs önskeserie? En high school-serie som utspelar sig på The Xavier Institute, det vill säga X-Men-skolan som vi fått möta som hastigast i filmerna.
– X-Men har en viss förankring i hur det är att vara tonåring i ett utanförskap och försöka anpassa sig till att leva i en värld som till stora delar inte vill veta av dig eller kommer diskriminera dig.
Malin Söderberg nämner X-Mens Rogue som sin kanske absoluta favoritkaraktär och den hon oftast återkommer till. En av fördelarna med X-Men anser Malin vara att den bröt – den ofta absurda – mansdominansen inom genren. Sitt namn till trots innehåller X-Men en uppsjö av spännande kvinnliga karaktärer.
– Men man har börjat inse att det går att nå nya målgrupper genom att skapa hjältar för folk att relatera till.
Malin tipsar om att Thor ska bli en kvinna, att Batgirl är en het karaktär och att nya Ms. Marvel-tidningen som handlar om en muslimsk tjej från Brooklyn som får superkrafter, har blivit en storsäljare.
– Förhoppningsvis är det en positiv trend både för seriebranschen och film- och tv-industrin.