”Falukorv avgjorde veckans Mästerkock”, löd en rubrik i en av landets största dagstidningar, Göteborgs-Posten, härom veckan. Att det blir rubriker kring råvaran som användes i ett tv-program där amatörkockar tävlar mot varandra säger något om intresset för Sveriges Mästerkock. Men det är inte bara falukorvar som hamnat på löpet. Under vintern har det mesta snacket kring programmet handlat om sexism-anklagelser. Då många tittare tidigare irriterat sig på domaren Per Morbergs machoattityd eller att kvinnliga deltagare ständigt blev tilltalade med ett ”lilla gumman” var droppen att Morberg byttes ut mot ännu en manlig kock.
Tre vinster på raken
Trots TV4:s försäkran om att det var stört omöjligt att hitta en lika bra kvinnlig kock var det inte många som köpte den förklaringen. (Kanal 5, som i mitten av mars visar tävlingsprogrammet Köksmästarna, hade inte samma problem och frontar sin jury med stjärnkocken Karin Fransson.)
Efter att skriverierna kring mansjuryn slutat fortsatte en av domarna, Leif Mannerström, att hamna i blåsväder. Var det inte försvar av fortsatt användning av rödlistade svenska räkor var det hans uttalade ointresse för anklagelser om sexuella trakasserier inom restaurangbranschen.
Machoattityder och blåsväder till trots, ingenting tycks bita på Mästerkockens popularitet. Tittarsiffrorna är höga och programmet har vunnit Sveriges största tv-pris, Kristallen, tre år i rad för ”Bästa dokusåpa”.
Hjärtligast i Australien
Men man kan inte ta åt sig äran för att ha hittat på konceptet med de tävlande amatörkockarna. Tv-formatet Masterchef började blygsamt på BBC i England 1990, men är nu en superfranchise. Det finns en Masterchefversion för barn (som har producerats i flera länder, snart även i Sverige), en version för kändisar samt en där det är proffskockar som tävlar i liknande utmaningar som amatörkockarna. Hela 42 länder har sin egen version. Det finns ett Masterchef Pakistan, Masterchef Island, Masterchef Sydkorea, Masterchef Ukraina...
För den tv-frälste är det intressant att se hur de olika länderna gjort sin egen tolkning av programformatet.
Masterchef Australia är störst – och bäst. Här lever kockarna ihop i månader och får gå i en slags kockskola samtidigt som man spelar in programmet, vilket gör att de redan från början duktiga amatörkockarna är superproffs på slutet. Deltagarna har lagat mat åt Dalai Lama och haft mat-tv-giganterna Jamie Oliver och Heston Blumenthal som gästdomare och lärare.
Masterchef Australien har förvisso även de en helmanlig jury men tre gladare, hjärtligare och härligare personer är svårt att tänka sig. En besviken blick från en domare är den värsta kritiken, och juryn gråter ofta lika mycket som deltagarna när de åker ut. Apropå deltagare: här råder den mest varma stämning man kan tänka sig. Ett ivrigt påhejande, kramande och snyftande.
Ramsey är konstant elak
På andra sidan myntet – och jordklotet – har vi den amerikanska versionen. Brittiska kändiskocken Gordon Ramsey är huvuddomare. Han framstår nästan som en parodi på sig själv här, så osympatisk som han är, med hjälp av två lika otrevliga manliga sidekicks. Det skälls, hånas, ryts, låtsaskräks och välts ner mat i soptunnor under oupphörliga förolämpningar. Man mår mest dåligt och tycker synd om de förnedrade och tårögda deltagarna.
Eller inte. För det här programmet är gjort långt från den australiensiska tårögda I’m doing this for my family-versionen. Nej, här är det hugg i ryggen, bitch-skrikande och ett oupphörligt dissande av de andra och hyllande av sig själv och sin kokkonst.
I skuggan av de här två upphöjt till tusen-versionerna är det inte konstigt att den svenska versionen ter sig minst sagt blek. De svenska nuvarande domarna är vänskapliga och kunniga, men de är varken så där varma som i Australien eller monstertaskiga som i USA. De svenska deltagarna har många gånger varit skrämmande okunniga för att vara ”de bästa amatörkockarna i Sverige” – att aldrig ha tillagat couscous eller musslor och inte ens ätit indisk mat!? Resultatet blir därefter.
Medelmåttigt för svensk publik
I bästa fall är maten medelmåttig, och det är kanske därför som den gemytliga stämningen vägrar infinna sig i Sveriges Mästerkock – man misstänker som tittare att domarna helt enkelt inte kan fejka entusiasm över ens de bästa rätterna de provsmakar. Och när programmet bara puttrar sig fram blir rubrikerna också därefter.
Inte konstigt då att det blev en nyhet av att en deltagare åkte ut efter en taskigt tillagad falukorv.
