BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Med uppföljaren Miman, som släpptes i november 2015, tog hon ett steg bort från det pop-punkiga soundet, och ett steg in i en mer gotisk, suggestiv och tung låtproduktion.
Från Ola Salo till solo
Medan debuten skrevs tillsammans med Ola Salo och Niklas Stenemo, har Nicole Sabouné på uppföljaren tagit fullständig kontroll över skapandet och produktionen. Något hon menar var nödvändigt för att hon fullt ut skulle kunna förverkliga sin egna musikaliska vision.
– Jag höll i projektet starkare den här gången. Jag trodde att det skulle bli lättare om jag fick ta alla avgörande beslut själv, men så blev det verkligen inte, ha ha ha. Jag var tvungen att göra allt själv, för att få ur mig det, men det har sannerligen varit svintufft och en känslomässig bergochdalbana. Jag pendlade mellan att ena dagen känna mig helt värdelös, till att nästa dag känna att jag skapat något som är riktigt betydelsefullt och underbart.
Efter att hon nu gett sig ut på sommarturné och börjat spela live igen känner Nicole Sabouné att hon äntligen har kommit upp på fötter och kan andas fritt igen.
– Jag hamnar i ett känslomässigt vakuum efter att jag släppt ifrån mig en skiva. Det är som att sugas in i ett gigantiskt svart hål. Det är skönt att nu vara mitt i det igen.
”Scenen är mitt universum”
Och hon älskar att stå på scen, där hon befinner sig mitt i sitt egna kreativa uttryck.
– Det är det jag hela tiden kämpat för som musiker och artist, de där 40 minuterna på scen. Där har jag mitt eget universum, i vilket ingen kan nå mig just då. Jag har även ett helt fantastiskt band med mig, som består av mina bästa vänner. Att vara på turné är som att vara på semester, det är bara mer kick ass!
Albumtiteln Miman är hämtad från Harry Martinsons roman Aniara, ett undergångsepos som utspelar sig i en rymdfarkost efter att mänskligheten slutligen tvingats lämna jorden då planeten har utplånats, till följd av människans enorma girighet. Datorkaraktären Miman bär på mänsklighetens minnen från livet på jorden och blir därmed en tröst och avgud för de överlevande på rymdskeppet. Men Miman, som inte orkar leva med insikten om mänsklighetens oerhörda historia och betingelse, dör av sorg.
Nicole Sabouné läste boken – som inspirerat och ligger som tema till albumet – redan som 14-åring och tog starkt intryck av historien.
– Jag är väldigt inspirerad av den. Såväl Aniara som mitt album är undergångsepos, men jag ser dem inte som enbart mörka och destruktiva. Det som är mörkt kan också vara väldigt vackert och mäktigt.
Undergångstemat menar hon inbegriper hur vi människor i dag ser på oss själva och varandra, hur vi varken tar hand om oss själva eller vår omgivning.
– Det är väldigt mycket hat som cirkulerar nu och det tycks bara bli värre och värre. Men ju starkare hatet växer sig, desto starkare växer också dess motsats, säger Nicole Sabouné.
Vill inte anpassa sig
Ända sedan hennes två första singlar, som snurrade så gott som dygnet runt på P3, har Nicole Sabouné fått motta mycket kärlek från såväl musikkritiker som en entusiastisk publik.
Frågan är hur det påverkar en artist att så fort mötas av så mycket kärlek och hurrarop.
– Det har verkligen varit omtumlande. All den positiva responsen kom som en smäll, efter att jag drömt om att bara få ge ut en skiva sedan jag var ett barn. Helt plötsligt är musiken mitt jobb, något jag ska ägna mig åt till vardags.
Men framgång är inte enbart roligt, utan även knepigt. Nu måste Nicole Sabouné vidmakthålla en viss självkontroll, för att inte anpassa sitt skapande efter sin publiks förväntningar.
– Skapandet är mitt eget. Om min musik uppskattas av andra så är det fint, men det är utanför mig, i en annan sfär. Men visst krävs det en viss självkontroll för att inte låta sig påverkas av folks förväntningar. Det kan vara skönt att bara åka med, men då får jag ta smällen för det sedan, säger hon.
Efter att hon avslutat sin svenska sommarturné kommer Nicole Sabouné satsa stort på Tyskland.
– Jag har precis signat med ett tyskt skivbolag. Jag tror det finns en bra publik för mig där. Det är lättare att nischa sig i större länder. I Sverige är vi väldigt bra på att trycka in allt mot mitten, säger Nicole Sabouné.