Det konstaterar Yvonne Leffler, litteraturprofessor vid Göteborgs universitet som projektlett den forskargrupp som tittat på författarnas verks spridning i och utanför Sverige.
Fem forskare
Forskargruppen består av fem forskare på universitet och lika många är de författare de tittat närmare på: Fredrika Bremer, Selma Lagerlöf, Julia Nyberg, Anne Charlotte Leffler och Emelie Flygare Carlén. Författarna beskrivs som bland de mest inflytelserika av sin tid. Men Yvonne Leffler överraskades ändå över i hur många upplagor och på hur många språk författarnas verk reproducerades inom och utanför Sveriges gränser.
Hon beskriver forskningsresultaten som en aha-upplevelse.
– Jag blev förvånad över att vissa författarskap var så enormt spridda. Jag visste att Fredrika Bremer och Emelie Flygare Carlén var översatta, men jag visste inte att de var så mycket översatta till de stora kulturspråken, som tyska, engelska och franska. Därtill var i synnerhet Flygare-Carlén enormt populär i östra Centraleuropa på språk som ungerska och tjeckiska.
Hon tillägger att en titel kunde finnas i flera olika översättningar på samma språk och att andra stora författare, som Edgar Allan Poe och Henry Wadsworth Longfellow, refererade till exempelvis den romantiska poeten Julia Nyberg som skrev under pseudonymen Euphrosyne. Dessutom rapporterade utländska tidningar om allt från deras ögonoperationer till födelsedagar och resor.
Gavs lägre status
Men någonstans runt förra sekelskiftet hände det något. De kvinnliga författarnas verk började beskrivas som sentimentala och sorteras bort.
– I slutet på 1800-talet börjar deras kön poängteras allt mer och att de skriver romaner för kvinnliga läsare. Därför får de per automatik lägre status, säger Yvonne Leffler.
Istället för Fredrika Bremer och Emelie Flygare Carlén är det Carl Jonas Love Almqvist som idag lyfts fram som den stora romanförfattaren från tidseran.
– Han är väldigt lite spridd. Flygare Carlén och Bremers siffror är tio gånger så höga på antal utgåvor på andra språk. Lite strödda romaner av Almqvist har översätts, men han fick inget jättegenomslag. Men han har uppvärderas som en stor svensk författare, säger Yvonne Leffler.
Historien skrivs i efterhand
Hon är väl medveten om att historien skrivs i efterhand och lägger vikt vid det som eftervärlden ser som bra litteratur. Men hon menar att vi kanske borde byta perspektiv.
– Man kanske också ska försöka se vilka författarskap som var uppskattade under sin samtid och vilka som verkligen nådde ut och blev så kända att andra författar refererar till dem.
Hon tillägger:
– Vi anser att vi behöver uppdatera litteraturhistorien om svensk 1800-talslitteratur.
Hennes och professorskollegornas undervisning på Göteborgs universitet har redan påverkats av fynden. I och med att de nu släpper sina resultat i bokform hoppas hon att tankesättet sprider sig i Sverige. De anser att resultaten sätter fingret på varför det är viktigt med ett genustänk i historieskrivningen. Yvonne Leffler ser att romantik än i dag nedvärderas, jämfört med exempelvis krimlitteratur, men hon hoppas att dagens kvinnliga författare har en större chans att värderas likvärdigt de manliga.
– Jag hoppas att jämställdhetsarbetet, att båda könen värderas likvärdigt, ska hålla i sig. Så att vi inte nedvärderar en viss typ av litteratur beroende på författarens kön, utan läser den för vad den är.
