Sigge ska börja i första klass. Han är nyinflyttad och känner ingen. Från tiden i förskoleklass vet han att han trivdes med mycket, som att leka, pyssla och ha matte. Men han vet också att han inte tyckte om när de skulle arbeta med bokstäver.
I skolan börjar Sigge hitta nya vänner och klarar sig bra i idrotten och matten. Men det där med bokstäver ställer till det. Hur han än försöker vill de inte fastna i hans huvud.
I ”Bråkiga bokstäver” låter författaren Helena Bross och illustratören Mati Lepp läsaren följa Sigge genom den första tiden i skolan. Sigge och hans problematik gestaltas med stigande frustationer och en dramatisk kulmen, där han efter ett bråk springer från skolan. I strumplästen, till råga på allt. Det hela leder sedan fram till en lösning där Sigge får hjälp både av en speciallärare och speciella datorprogram.
”Bråkiga bokstäver”, som kommit ut i en tidigare upplaga gjord för McDonalds i samarbete med läsrörelsen, är gjord av två personer som vet vad de talar om. Både författaren Helena Bross och illustratören Mati Lepp växte upp som några av alla de skolelever som hade svårare än andra för att lära sig att läsa och skriva. För Helena Bross landade detta i en utbildning till lågstadielärare och en karriär som barnboksförfattare. Mati Lepp är utbildad på Konstfack och har både skrivit och illustrerat böcker.
Som bäst är berättelsen när Sigges frustration över misslyckanden beskrivs. Han läser fel, halkar efter och när han blir retad svarar han med tjuvhugg och hamnar i bråk.
Boken är skriven på ett lättläst språk och illustrerad med Mati Lepps fina bilder som är fulla med liv och känslor. Här finns också en del kringproblematik som är lätt att känna igen sig i, som hur ledsen man kan bli som storebror när lillasystern uppenbarligen har väldigt lätt för det där med bokstäver och leker sig fram medan Sigge kämpar.
Sagan avslutas med ett efterord där man får veta hur det har går för Sigge senare. I trean ligger han fortfarande efter, men kan läsa. För att få ta del av de böcker hans kompisar läser men han själv ännu inte klarar av finns det ljudböcker, som han lyssnar på. Här berättas om hans besök hos en logoped, som talar om för honom att han inte alls är dum i huvudet. Han får också veta att hans starka sidor kan föra honom långt i livet. När Sigge har nått fram till femte klass så fungerar allt bra och han trivs. Han vet nu också att det finns en till i klassen med samma problem.
Så här lagom till skolstarten kan ”Bråkiga bokstäver” fungera som en trygg och tröstande hand att hålla i för de barn som likt Sigge kämpar med sin dyslexi. Den är också en passande bok för syskon och andra barn som ser, men kanske inte alltid förstår. Enligt statistiken finns det ett eller två barn med dyslexi i varje skolklass, barn som likt Sigge känner sig hopplöst efter när alla andra lär sig läsa hur lätt som helst.