I sommar kommer Mowgli, Baloo och Kaa till Lerbäcks teater. Karaktärerna från Djungelboken är inte i behov av någon närmare introduktion. Vad många däremot inte känner till är den berättelse som Rudyard Kipling berättar i sin originalnovell från 1894. Att de flesta endast känner till Disneys version av Djungelboken som visas på tv på julafton skapar konstnärliga friheter som Jenny och Johan Gille har valt att ta fasta på. 

– När det är ett material som är okänt i detalj ger det en väldig frihet. Vi har en känsla av att det inte finns någon speciell förväntan på hur föreställningen ska vara förutom att Mowgli, Baloo och de andra ska finnas med, säger Jenny Gille.

Och de finns alla med. Det gör även Mowglis syster och föräldrar även om berättelsen mestadels utspelar sig i djungeln bland apor, vargar och andra djur. Att ormen Kaa med sina hypnotiska ögon är en farlig karaktär i Disneys filmatisering kan nog de flesta hålla med om. Det stämmer dock inte helt, vare sig i boken eller i Lerbäcks teateruppsättning där Kaa
i stället räddar Mowglis liv. Jenny påminner om att ormen Kaa, som i föreställningen dessutom är en hona, ändå är ett vilt djur som bör behandlas med respekt.

– Kaa är ju inte rakt igenom god utan mera hungrig. Är man ett djur så måste man ju få äta. Hon är ett vilt djur och det är ju inte alltid att leka med.

Djurkoreografi

I år har Lerbäcks teater även för första gången valt att ta hjälp från en koreograf utifrån. Med tanke på att berättelsen utspelar sig i Indiens djupaste djungel kunde de inte ha hittat en bättre lämpad koreograf. Josefin Wikström bor delvis i Indien och är bland annat Bollywoodlärare.

– Det kommer att bli Bollywooddans som ett sätt att berätta, säger Jenny Gille.

Ett intensivt arbete med dans och rörelser har ägt rum under repetitionerna. För Josefin som har jobbat med koreografin och Jenny som ansvarar för smink och kostym handlar det främst om att fånga de olika djurens typiska karaktärsdrag. 

Elfte spelåret

När Jenny och och Johan Gille startade Lerbäcks teater satte de som mål att teatern skulle överleva minst tre år. I och med sommarens tolkning av Djungelboken är de inne på det elfte spelåret.  

– Vi hade tänkt att etablera en scen i tre år för en publik i Mellansverige. Vi tänkte aldrig i tioårs-perioder, säger Jenny Gille.

Och trots att de i år har gått ifrån konceptet att spela något av Astrid Lindgren så har biljettförsäljningen hittills gått oväntat bra. Hälften av alla biljetter är redan sålda och Jenny ser även att besökare kommer igen år efter år.

– Man känner igen namnen på bokningarna. Det är det bästa betyget.