Inte slump att bilderna sprids
Men stämmer det verkligen att kvinnor inte kan samarbeta? Inte enligt författaren Johanna Wester, aktuell med ”Catfight”. I boken konstaterar hon att nidbilderna finns överallt. I vårt språk, på arbetsplatser, i populärkulturen och internaliserat i våra tankar om andra och oss själva.
– Det som gjort mig argast under arbetet med boken är insikten om hur långt tillbaka de här rötterna går. Det gjorde mig också generad och nere att gradvis förstå den skada jag själv gjort, både genom att misskreditera andra kvinnor och att helt enkelt gå miste om dem, säger Johanna Wester.
I sin bok tar hon historiker till hjälp för att berätta om hur fördomarna om kvinnors samspel spridits sedan urminnes tider. Intressant nog sticker en tid ut. Nidbilden tilltog extra i styrka just när kvinnor började organisera sig och söka sina rättigheter tillsammans – alltså under rösträttsrörelsen från 1880 och framåt.
Vem tjänar på att upprätthålla bilden av att kvinnor inte kan hålla sams?
– Alla som gynnas av mäns maktövertag. Den sittande makten försöker splittra de utan makt – eller i alla fall få dem att framstå som splittrade. Det är det äldsta tricket i boken, säger Johanna Wester.
Hon tillägger att reproducerandet av nidbilderna inte alltid sker särskilt medvetet, men likväl tar fokus från hur bra kvinnor kan vara för varandra. Eller från hur dåliga kvinnors villkor är.
– Dessutom tar nidbilden fokus från hur dåliga män kan vara för kvinnor. Den mäktiga man som framställer kvinnor som inbördes fiender blandar bort korten vad gäller sin egen skadegörelse, säger Johanna Wester.
”Komplett nonsens”
Besvärliga, känslomässiga, neurotiska, ältande, skandalösa, irrationella, rabiata, bittra, tjatiga och tjafsiga. I ”Catfight” räknar Johanna Wester upp de ord som används – och därför också förknippas – mer med kvinnors grupper än med mäns gemenskaper. Dessutom citerar hon gubbar som genom historien beskrivit kvinnor nedvärderande.
”Kvinnor är små, dumma, elaka och männens bihang”
Författaren August Strindberg, sent 1800-tal.
”Kvinnor står för kaos”
Den bästsäljande professorn Jordan B Peterson, 2017.
Vad händer när vi matas med sådana här uttryck, berättelser och utsagor?
– Det finns en risk att kvinnor internaliserar budskapen och börjar underskatta eller misstro sig själva och andra. Men framför allt tror jag att många kvinnor börjat få nog och vägrar höra en stavelse till. Idag finns det andra möjligheter att slå näven i bordet än tidigare i historien.
Vad säger forskningen? Ligger det något i att kvinnor är taskiga mot varandra?
– Det kan absolut uppstå samarbetsproblem som följd av den brist på resurser som ofta finns i kvinnodominerade miljöer. Det gäller för alla marginaliserade grupper, exempelvis har män långt ned i en hierarki fler slitningar sinsemellan och visar större behov av att ta avstånd från varandra, säger Johanna Wester.
Att förutsättningarna ibland saknas för gott samarbete är en helt annan sak än att förmågan inte finns, konstaterar hon.
– Idén om att kvinnor skulle vara medfött elaka eller av naturen dåliga på samarbete är komplett nonsens. Är det något som forskningen stödjer är det att kvinnor ofta står för nytta och glädje i varandras liv, på område efter område.
Vad behöver förändras?
– Det jag vill rikta ljus mot är att patriarkala intressen hela tiden försöker lägga beslag på bilden av kvinnor i grupp. Men också att den bilden kan tas tillbaka. Alla vi kan vara redo att ifrågasätta när någon slentrianmässigt pratar nedlåtande om kvinnors gemenskaper. Det finns så många goda exempel att kontra med. En viktig förändring sker redan i att ge erkännande: När samarbetande kvinnor står för goda prestationer förtjänar det att uppmärksammas, särskilt om andra har svårt att erkänna det, säger Johanna Wester.
