För den som är synskadad eller blind kan en syntolk göra stor skillnad för upplevelsen av att gå på teater, se en film eller en hockeymatch. Det vet Mari-Anne Bergman som gått på bland annat revy utan tolk.
– Det här var på den tiden då jag såg lite grann. Alla skrattade åt en kvinna som stod på scenen. Det jag inte såg var att hon hade sin älskare under sina vida kjolar, berättar hon.
Eller en föreställning som slutar med att mannen tar sin cykel och åker iväg från sin älskade.
– Det jag inte såg var att berättelsen fortsatte i form av ett bildspel. Där ser man hur de åker iväg tillsammans. Så det som jag hade uppfattat som ett sorgligt slut var i själva verket ett lyckligt.
Nu är Mari-Anne Bergman sedan många år kulturombud på Synskadades riksförbund, SRF, i Medelpad, och en av dem som har jobbat för att fler evenemang ska syntolkas.
– Det är viktigt att vi kommer ut och kan vara med i vimlet. Utan tolk kan vi inte gå. Det sociala är också viktigt. Att vi får göra saker tillsammans och dela upplevelsen, säger hon.
Firar 10 år
Verksamheten, som bygger på ett samarbete mellan SRF och föreningen Syntolkar i Västernorrland, firade 10 år i januari och under åren har mer än hundra olika evenemang syntolkats.
– Verksamheten är en av landets bästa och mest välbesökta, säger Peter Tjernberg, ordförande i SRF Medelpad.
Att Sundsvall ligger i topp tror han beror på att det finns ett stort engagemang bland synskadade.
– Det är kombinationen av ett starkt kulturintresse och att det har funnits en kärntrupp som har jobbat för att erbjuda syntolkade evenemang. Sedan har vi ju också tur att vi har tillgång till duktiga tolkar, säger Peter Tjernberg.
På många håll är det svårt att få tag i tolkar. I Sundsvall finns för närvarande tre stycken, vilket täcker behovet ganska väl. Förre teaterchefen, Tomas Melander, är en av dem.
– Frågan kom upp när jag var chef och det slutade efter en del diskussioner med att jag själv tog hand om tolkningen, säger han.
Det är ett mycket stimulerande arbete.
– Det är ett väldigt roligt och meningsfullt uppdrag där man känner att man gör skillnad, säger Tomas Melander.
Rent praktiskt går det till så att tolken via en mikrofon berättar vad som händer på scenen eller bioduken för de synskadade i publiken, som hör tolken via hörlurar.
– Som förberedelse ser jag filmen eller teaterpjäsen minst en och oftast två gånger innan och skriver sedan ett grundmanus. Mitt jobb är att beskriva utseende, gester, miner och förklara visuella intryck, sådant som inte framgår av dialogen.
Bakom kulisserna
Gänget som ska se pjäsen eller filmen brukar alltid träffa tolken innan för en genomgång.
– Är det en teaterpjäs brukar vi få komma bakom kulisserna och träffa skådespelarna. Vi kanske får känna på deras dräkter och höra deras röster, berättar Peter Tjernberg.
Tomas Melander och hans kollegor Ingela Hofsten och Inger Melén har tolkat allt ifrån elitseriehockey, revy och balett till nationaldagsfirande och Lyslördag. Det har även gjorts en syntolkad stadsvandring som finns tillgänglig på Stenstan Visitors Center, något helt unikt för Sundsvall.
Verksamheten finansieras i huvudsak med kommunala bidrag och sponsorer. Bland vårens evenemang märks ”Doktor Glas” med Thorsten Flink, ”Du är väl googlebar, lilla vän” med Samuel Fröler och Teater Västernorrlands stora uppsättning av musikalen ”Ingvar”.
– Vi försöker ha ett brett och varierat program och medlemmarna får själva rösta om vilka evenemang som ska livetolkas, säger Peter Tjernberg.
App i mobilen
På senare tid har det blivit vanligare med syntolkning av både filmer och tv-program. Det finns också särskilda appar som kan användas i mobilen för att få exempelvis filmer syntolkade. Men att det skulle ersätta livetolkar tror inte Peter Tjernberg.
– Det är bra och kan säkert bidra till att öka tillgängligheten, men tyvärr har synskadade som grupp lägre grad av internetanvändning och många har inte tillgång till tekniken. Sedan finns det också många evenemang där man inte kan ha förinspelad tolk, säger han.
